Lite om mig, del 2
Efter den 11 september, 2001. Jag var 14 år och blev otroligt tagen av händelsen. Läste om det, såg dokumentärer o dyl. Dock kom det stora intresset förrän jag var 16-17 och gick första året på gymnasiet. Det var någonting som hände i huvudet på mig och jag blev enormt intresserad. Läste Ulandskunskap och alla tre nivåer i samhällskunskap, samt gjorde ett projektarbete om skuldkrisen under 70-80-talet. Därefter har intresset bara fortsatt. Val av yrke har pendlat; allt från gymnasielärare i samhällskunskap till utvecklingsekonom till jurist till journalist. Forskare kom först senare.
Favoritämnen i gymnasieskolan?
Samhällskunskap, Ulandskunskap, Religion och Filosofi. Utan dessa fyra ämnen (som jag lade ner min själ i!) hade jag aldrig varit där jag är idag - har fått en sådan kunskapsuppgång! Men jag gillade även ämnen som rättskunskap, företagsekonomi och till viss del psykologi (speciellt mot vittnespsykologi och neuropsykologi).
Några förebilder?
Jag blir inspirerad av människor som följer det de tror på, oavsett bransch. Men skall man titta på min egen bransch är jag oerhört inspirerad av Madeleine Albright (USA:s första kvinnliga utrikesminister), Hillary Clinton, Condoleezza Rice, Noreena Hertz, men också män som Bill Clinton, Barack Obama och Jan Eliasson. Jag tror jag gjorde det tydligt var någonstans jag står på den amerikanska politiska kartan...
Något område jag fokuserar mer på?
Jag är utan tvekan mest intresserad av Mellanöstern; islamistisk utbredning, kulturklyftor, framväxten av olika globala nätverk som al-Qaida. Israel-Palestina-konflikten, naturligtvis. Irak, Iran och Afghanistan. Världens politik gentemot dessa stater. Kriget mot terrorismen, men inte enbart utifrån ett typiskt västerländskt synsätt. Jag vill förstå bakgrunden även ur muslimska stater och nätverk. Se kontrasten och polariseringen. Ens terrorist är en annans frihetskämpe. Utöver detta är jag fruktansvärt intresserad av amerikansk politik och Rysslands position i den här världen.
Kommer jag bara blogga om politik?
Mer eller mindre, ja. Det är det som lockar mig. Är ingen direkt mode-tjej, även om jag naturligtvis tycker det är roligt att läsa den typen av bloggar. Det här är min ventil och min möjlighet att följa hur jag utvecklas i mitt resonemang. Så mycket politik blir det, men även ett och annat inlägg med annan anknytning.
Vad gör jag förutom studierna och allt tidningsläsande?
Mina studier tar mycket av min tid. Är man singel och har lika uppbokade vänner får man extra tid och jag har valt lägga den på mina studier. Vi alla äro olika. Mycket av det som intresserar mig har utrikespolitisk anknytning. Jag sitter inte med kursböckerna dygnet runt, men det jag läser åt sidan om rör det jag vill ägna mitt liv åt. Brukar jämföra mig med Tony Hill i "Mord i Sinne"; en allmänt galen akademiker som går in för sitt kall till punkt och pricka. Men jag skriver även på en skönlitterär bok. Det är nog det som skiljer mest från utrikespolitiken. Men jag kan lova de människor där ute som oroligt rynkar sina pannor om mitt till synes asociala liv; jag umgås minsann med mina vänner och min familj så ofta båda parter hinner. Det går ingen nöd i mitt liv, inte.
Läser just nu?
Blandar "Civilisationens kamp" av Samuel Huntington med kritikerrisade "Oheligt krig - den moderna terrorismens ekonomiska rötter" av Loretta Napoleoni.
Lite om mig
Namn: Len
Ålder: 21 (påväg mot 22) år
Bor: Underbara Göteborg (och nej, det regnar inte hela tiden)
Familj: Det verkar populärt med det nuförtiden, så ja
Gör: Studerar på heltid Internationella relationer vid Göteborgs universitet. Studerar även Religionsvetenskap på halvtid vid samma universitet. Förutom detta skriver jag på en skönlitterär roman och är ordförande i Real Vasa Schillerskas Kamratförening.
Mål: Forskare i Globala studier med inriktning mot utrikes- och säkerhetspolitik; helst med fokus på Mellanöstern, Kaukasus (med Ryssland) och USA.
Intressen: Umgås med vänner och familj, läsa bra böcker (är en bokslukare!), skrivande i alla dess former och så vidare i all evighet.
För tillfället: Håller jag ett öga på krisen mellan Georgien/Ryssland, utvecklingen i den globala finanskriset samt utgången i det amerikanska valet.
Varför vill jag bli forskare?
Varför inte? Det är ett av världens absolut mest intressanta yrken och jag får dessutom arbeta med frågor jag brunnit för sedan jag var 15 år. Har alltid undrar hur jag på bästa sätt skall kunna ta vara för min glöd för den akademiska världen och samtidigt hålla på med utrikes- och säkerhetspolitiska frågor - och forskare är mitt svar. Dessutom är PADRIGU en fantastisk institution och jag gillar att undervisa. Jag var plugghästen i skolan och jag är plugghästen nu. Forskning har varit mitt kall i åtskilliga år.
Vad har jag läst tidigare?
Skulle bli gymnasielärare i samhällskunskap, men insåg att det inte riktigt var mitt forum. Men det har inneburit en termins pedagogik och sedan har jag läst en termin samhällskunskap (vilket på universitet innebär politisk idéhistoria, mediekommunikation, nationalekonomi och statskunskap). Sedan har jag även läst lite juridik och företagsekonomi, samt en termin Globala utvecklingsstudier.
Planer för framtiden?
Att bli antagen till forskarutbildningen vid PADRIGU. Hur vägen kommer dit är dock lite oklar i dagsläget; det kan bli en 2 årig masterutbildning vid institutionen, en klassisk D-uppsats eller ett masterår vid LSE. Det återstår att se. Jag har tidigare nämnt hur jag brinner för LSE, men jag brinner mer för att inom kort kunna kalla mig doktorand. Vi får se hur den vägen blir.
Har jag något liv?
Absolut inte. Jag studerar 150 %, naturligtvis har jag inget liv. Skämt och sido, jag har ett otroligt fascinerande liv. Läraktigt. Jag lever i det jag studerar, helt enkelt och är tämligen ointresserad av det som människor i min ålder brukar intressera sig för. Det måste finnas en sådan som jag också.
