Len's blogg

Innnan jag återgår till historia måste jag kommentera DN:s (mycket möjligt min favoritsida, om någon undrar) stora rubriker "USA mot en stor recession". Först och främst; en recession är en nedgång i den ekonomiska aktiviteten som varar minst ett halvår. Få är nog dem som trodde att måndagens glädjeskutt skulle vara långvarigt eller ens bestående. Börserna faller igen och analytiker påpekar låg ekonomisk aktivitet i USA under oktober månad. Jag skall inte gå in i detalj över vad detta beror på - jag är ingen nationalekonom - men någonting som dock intresserar mig är vilket resultat detta kommer få i framtiden. Kommer en recession - inte bara i USA utan även i Europa - sätta fart på en ny ekonomisk världsordning? Eller frågan är snarare: när kommer en ny ekonomisk världsordning? Hur kommer denna se ut?

Vad som intresserar mig mest i ämnet om en ekonomisk världsordning är den europeiska delen. Vilken roll kommer Europa att få? Att det europeiska samarbetet varit klockrent och framgångsrikt är känt, och igen har EU visat sig vara ett slagkraftigt alternativt i kristider. Samuel Hungtington - en känd professor från Harvard University - skrev i början av 90-talet (1993, om jag inte minns fel) om civilisationers kamp och menade att den ekonomiska sfären kommer förskjutas till Asien. Att det riktats kritik från kinesiskt håll är också känt. En annan bra fråga att ställa sig är om vi är på väg mot en ny hegemon eller om vi får en alltmer globaliserad ekonomi? Jag tror just detta är alldeles för svårt för våra hjärnor att tänka eftersom det är "utom" ramarna, men det skall bli intressant att studera. Själv kommer jag med största sannolikhet lägga tid på forskning kring detta i framtiden. För tillfället är allt för aktuellt.

Vill ni läsa mer om krisen i sig rekommenderar jag DN.se och DI.se.

Nöje!

Det hör inte till vanligheten att gå in på DN.se och mötas av "REKORD PÅ WALLSTREET"; Dow Jones och Nasdaq har båda gått upp med 11,2 respektive 11,8 %. Helt fantastiskt! Dock återstår det under morgondagen att se om dessa resultat består. Med största sannolikhet är de ett resultat av de europeiska krispaket som tagits fram. Ett plus ett blir alltid två.

Någonting annat glädjande är att boräntorna är på väg ner. Greppet om finansmarknaden börjar äntligen ge resultat. Men som sagt, ingenting är säkert och det kan när som helst ändra sig. Dock är det väldigt glädjande att se någon form av resultat!


Med denna glädjande nyhet beder jag er alla godnatt.

Borde naturligtvis varit med bland morgonens "nyheter", måste varit brist på frukost. Ingves sänker, i samarbete med flera andra europeiska centralbanker och amerikanska Fed, räntan med 0,5 %. Ett liknaden initiativ har vi inte sett sedan direkt efter den 11 september och IT-boomen. Börsen fick sig ett glädjeskutt, men sjönk sedan och stängdes med -6,4%. Kritiker menar att Riksbanken är ute försent, men poängterar också vikten av sänkningen och att mycket tyder på fler sänkningar framöver. En del menar att det kommer diskuteras redan under Riksbankens penningpolitikmöte om två veckor, medan andra tror det kommer ske en sänkning vid årsskiftet. Vad som sker återstår att se, men det är upplyftande att se starka intitiativ.

Nu skall jag fokusera mig på historisk framväxt (föreläsningen som börjar om 15 min) och när jag kommer hem skall jag igenom IMF:s rapport om finanskrisen och vilka risker som finns. 

Vi hörs senare!

Som jag skrev igår hade en expertgrupp från IMF (Internationella Valutafonden) kommit till Island för att se över den akuta bankkris som försiggår där. Jag blev inte överraskad över detta och hoppades att den isländska ekonomin skulle få den hjälp den behöver för att undvika att landet helt enkelt blir bankrutt. Skåda min förvåning när jag i dagens GP och DI läser att den isländska staten istället väljer att vända sig till Ryssland; det land som efter kriget med Georgien blivit kontroversiellt och många europeiska stater (inte minst Sverige) har tagit avstånd från det. Orsaken? Island skall vara för stolt att ta hjälp ifrån IMF som är mer förknippat med länder i Syd.

Reaktionen är intressant och får mig att ställa frågor om det är så fler länder ser IMF. En aning komiskt om detta skulle vara den rådande uppfattningen, då IMF bildades av skälet att hålla den internationella finansmarknaden likvid och solvent. Det är inte först och främst Syd IMF varit inblandad i, utan den rikare delen av världen. Det var först under 80-talet, i samband med att skulderna för fattiga länder växte i en sådan takt att den riskerade dra med sig stora europeiska banker (inte minst brittiska) som IMF verkligen blev en del av karusellen. IMF är inte ett finansinstitut för Syd, det är ett finansinstitut för hela världen. För hela den globala ekonomin. Det är det som är dess syfte idag och det var dess syfte i samband med konferensen i Bretton Woods under 40-talet. Orsaken att IMF blivit så förknippade med just Syd är för att Syd är beroende av IMF:s pengar. Den rikare delen av världen är inte det på samma vis och kan därmed bortse från IMF:s råd.

I min värld sitter inte den isländska staten i den situationen. Att välja Ryssland är ett urdåligt beslut eftersom det dessutom kan påverka relationerna med starka ryska kritiker runt om i Europa. Den isländska moralen och betalningsdiciplilnen må vara stark, men vad händer om landet inte kommer kunna betala tillbaka lånet i den takt det bestämts? I detta läge hade det varit betydligt bättre om Island svalt sin stolthet och vänt sig till det institut som har bäst erfarenhet och säkerhet, vars uppgift är att hålla den internationella finansmarknaden på fötter. Även om det handlar om ett mindre lån och även om det idag blir allt vanligare att man lånar mellan länderna - än via institut som IMF och Världsbanken - är situationen idag väldigt riskfylld och med tanke på situationen med Ryssland undrar jag hur Island faktiskt resonerade.

Hoppas ni vet vad ni gör, regering Geir Haarde.

---

Uppdatering:
Nya uppgifter motsäger att Island helt skall uteslutit IMF och den isländske centralbankschefen säger till SvD att nyheten om lånet på 4 miljarder euro från Ryssland har "överdrivits". Men förhoppningarna om att ett sådant lån skall ges är höga och även Premiärminister Putin har bekräftat det. Frågan om IMF:s roll står därför fortfarande oklar och vi får se vilka val Island, i dagsläget, har. Enligt DN skall IMF i dagsläget ha en rådgivande roll (om de har någon roll alls) och att, om det blir aktuellt, skulle röra sig om enorma lån i framtiden med restriktioner och neddragningar i finanssektorn.

DN hade idag ett flertal sidor om den pågående finanskrisen. USA:s krispaket räckte inte för att lugna krisen att sprida sig ordentligt till Europa och vi har de senaste dagarna fått läsa om diverse stora europeiska banker där staten fått gå in med garantier till låntagarna för att undvika stora kapitalförluster. Även Sverige. DN, med andra tidningar, kunde idag meddela att insättningsgarantin (vilket helt enkelt innebär att staten garanterar dig de pengar du satt in på olika banker o dyl inte går förlorade) höjdes från 250 000 kr till 500 000 kr, vilket tyder på att den svenska regeringen tar krisen på allvar. Riktigt, anser jag. Även om vi är likvida och att Sverige inte direkt är drabbat av krisen (än så länge) i den mån som andra europeiska länder är, hade det varit ett fatalt misstag att negligera. Misstron har inte varit så här hög sedan 90-talets svenska bankkris och Swedbank är i ordentlig gungning på grund av detta.

DN:s Henrik Brors skriver i sin politiska kolum "Krisen är ett elddop för Reinfeldts styre" och i texten "...det kan vara sista spiken i kistan för regeringen". Jag medhåller. Det börjar kännas som ett lustigt sammanträffande; två år av borgerligt styre och en stor lågkonjunktur. Så var det 1992 och så är det också 2008. Två år innan nästa val. Den stora skillnaden denna gång är att det inte är den sittande regeringen som har åstadkommit krisen. Den sittande administrationen har dessutom majoritet i riksdagen, något den inte hade då. Det bedrivs även en annan ekonomisk politik. Dock befinner vi oss i en stor kris där vi inte vet vad som kan ske och mycket av den borgerliga regeringens möjligheter för omval ligger just i hur de hanterar detta. Brors skriver lite elakt, om än någonting som klingar, att socialdemokraterna är rädda för att den borgerliga regeringen "skall vinna opinionspoäng på sitt sätt att hantera krisen". Efter FRA-lagen, sjukvårdsfrågor och felaktiga uppgifter har minskat förtroendet för den borgerliga regeringen. Det är möjligt att det räcker för att de skall hamna i opposition efter 2010 års val, men det handlar mycket om vilken ekonomisk situation vi då befinner oss i. Kan regeringen förhindra att Sverige dras in i krisen, om de kan vända den stigande arbetslösheten och misstron, kan de mycket väl bli omvalda. Det skall bli spännande att följa den här utvecklingen, se hur de hanterar det. Än sålänge ger jag godkänt. Vi får se hur det fortsätter. Kanske det blir som Mona Sahlin vill - ett partiöverskridande samarbete?

Annars kan vi "roa" oss med att följa den fatala isländska ekonomiska utvecklingen. En expertgrupp från IMF är, enligt DN.se, inkallade för att följa den isländska akuta situationen och landets banker är utestängda från börserna. Det skall bli intressant hur man löser detta. Någonting annat jag ser framemot är IMF och Världsbankens möte den 13 oktober, och vilka åtgärder de skall sätta in samt hur detta påverkar Syd.

Nu är det klart.
Hela kongressen ställer sig bakom krispaketet på 700 miljarder dollar tillslut. Efter diskussioner fram och tillbaka i representanthuset (USA:s kongress är det samlade namnet på Representanthuset och Senaten) har de nu äntligen godkänt det. Som väntat var demokraterna i majoritet och republikanerna i minoritet.

Frågan är bara om det hjälper. Vi har sett det förut; en världsekonomi går i stöten. Så var det när brittiska pundet var världsvaluta och samma sak kan ske igen. Frågan är bara om det är en seriös ekonomisk övergång eller om det faktiskt är "enbart" en stor kris som USA faktiskt kan ro i land? Jag tror inte någon kan vara säker på någonting i den här situationen, men det skall bli intressant att följa fortsättningen. Någonting som också skall bli intressant att se är vilken typ av ekonomisk politisk som kommer bli den rådande i världen. Att den nyliberala nu lämnar arenan är uppenbart med de statliga övertaganden och ingrepp av banker. Är det en ny keynesianistisk/socialliberal era på väg in, som vi såg efter depressionen under 30-talet? Det skulle inte förvåna mig, inte minst eftersom få vill förknippa sig med den nyliberala ekonomiska tankarna sedan flera år tillbaka. 

Han kommer inte få det lätt , nästa amerikanska president (vilket med största sannolikhet lär heta Barack Obama). Han ärver inte bara ett land i kris; både nationellt och internationellt, han ärver också en nedkörd ekonomi och en bristande global respekt. God bless him, som de brukar säga i USA.


Hade jag kunnat välja en mer klockren tidpunkt att plugga internationell politik?