Change - yes, we can!

http://i47.photobucket.com/albums/f198/jjbertramiv/Obama-Biden08small.jpg


Att jag är en stor förespråkare av Barack Obama tror jag inte är någon nyhet för någon som följt den här bloggen. Jag har försökt att väga upp med inlägg om John McCain, men det brukar ändå bli tydligt var jag står. Jag är en klockren demokrat och även om jag blev besviken att Hillary Clinton kom längre än vad hon gjorde, stödjer jag Barack Obama helhjärtat. Han är av det virke som Washington DC behöver och där han saknar erfarenhet har han en fantastisk stab. Joe Biden skulle kunna ta över presidentstolen imorgon. Obama är en man som kan inspirera såväl över etniska gränser som politikgränser. Det skall bli en oerhört spännande valnatt den 4/5 november.

Två mandatperioder av George W. Bush är över. Nåja, den 20 januari är allting över officiellt, men inofficiellt slutar den mindre lyckade sagan om Presidentsonen här. Med ett sargat land, två stora krig, ekonomi i kras och ett historiskt dåligt amerikanskt anseende utrikespolitiskt. Komiskt nog är han den ende amerikanske president som jag verkligen följt. Jag minns naturligtvis stunder med Bill Clinton (som jag förövrigt också lyssnat på, när han besökte Göteborg i oktober förra året), men hans politik har jag tagit åt mig först efteråt. Bush har till mångt och mycket i påverkat min syn på amerikansk politik och det skall bli intressant att se, i framtiden, hur bedrövlig hans agerande som president faktiskt varit. Jag är emot Bush, hans administration och doktrin på nästan varenda punkt; jag anser att kriget mot Irak är illegitimt och att unilaterism inte löser några som helst problem, men jag tror inte man kan fördöma händelser som inte är avslutade. Skall med glädje titta tillbaka på Bush-tiden om 5-10 år och se skeenden i ett annat ljus.

Påtal om USA planerar jag en resa till Washington DC om inte allt för lång tid.


Nu skall jag återgå till min familj.

/Len

May you rest in peace


Jag älskar dig, mormor


Jag kommer aldrig aldrig aldrig någonsin glömma dig

När man helt enkelt inte orkar mer

Det är väldigt sällan det händer mig, men det har hänt nu. Hjärnan har bara sagt stopp och jag orkar inte plugga. Dessa två veckor har varit mer än kaos och jag har på något mystiskt vis lyckats hålla huvudet ovanför vattenytan. Nu går det inte längre. Jag är helt slut. Det är inte av stress jag bara fallit ihop, det är av ren utmattning. Jag klarar mycket när jag inte skall prestera, men med salstentor är stressen dubbel. Jag är inte direkt orolig för resultatet, men jag är orolig över min hälsa. Speciellt med tanke på kommande religionshelg. Men det skall fungera. Då har jag böckerna medan jag skriver. Jag är och har aldrig varit en människa som kan skriva salstentor, även om jag faktiskt skrivit toppbetyg på varenda en. Men stressen inför tentan är inte värt. Jag är fantastiskt duktig på hemtentor och uppsatser, men på salstentor låser jag mig. Och nervositeten när man får tillbaka tentan är en mardröm.

Nu skall jag återgå till det sista och sedan lägger jag ner. Jag brukar vanligtvis kunna mer än jag tror och skulle det nu inte fungera har jag en alldeles utmärkt förklaring till varför. Det enorma kaos som varit runt mig den senaste tiden, exempelvis.

Men vi hoppas allihopa på det bästa, inte sant?

/Len


Konsten att hantera stress

Sista dagen innan tentan!
Idag blir det extremt mycket jobb. Först och främst skall jag repetera tre böcker, läsa anteckningar samt att läsa fördjupningsdelen i Nordin. Min hjärna börjar så smått känna av all hektisk läsning de senaste två veckorna, men tempot börjar leda mot sitt slut. I helgen blir det runt 800 sidor religionsvetenskap och sedan är det lugnt ett tag. Det krävs en förmåga att koppla bort stressen och av något skäl har jag lyckats med det. Mycket trevligt. Dock är huvudet alldeles för slutkört för att ens kunna känna av stress-signaler, det kan helt enkelt vara därför. Men detta är sista gången det blir så här mycket på en och samma gång. Hädanefter tänker jag följa ett strikt schema. Nästa kurs innehåller heller inte i närheten så mycket litteratur. Jag räknar ner till söndag kväll!



/Len

Underbar höstdag

Hann inte blogga alls igår - var upptagen från tidiga morgonen till sena kvällen. Plugg, examinerande seminarium och styrelsemöte stod på dagordningen och allting gick strålande. Jag känner mig tillfreds, härligt. Livet börjar få struktur och jag har lämnat min ordförandepost i RVS. Det är bara att inse att man inte klarar allting. För mig räcker det att studera alla de timmar om dagen jag gör. Jag behöver inte binda upp mig på mer.

Idag vaknade man av en stark höstsol. Få saker kan pigga upp en på det viset. Jag har hunnit läsa tidningar och äta frukost, samt betala räkningar. Detta tråk som följer varje månad, men nu är det gjort. På fredag efter tentan skall jag köpa fodrade vinterstövlar. Jag är frusen av mig i år och nu kommer vintern med stormsteg. Jag ser framemot december. Någonting annat jag ser framemot är söndagen - då mitt liv återkommer igen. Skall bli härligt att återigen kunna fokusera på en sak. Att skriva 3 PM och en salstenta på två veckor är väldigt hektiskt, men jag har lyckats med de 3 PM. Nu återstår salstentan. Sedan återkommer mina nyhetsanalyser - lagom till valet i USA: Naturligtvis skall jag se direktsändningen!

Och angående PM:et om "Kriget mot terrorismen"; det är en start på någonting stort!

Nu skall jag läsa ut Svante Nordins "1900-talet; en biografi".

Jag hoppas ni alla mår bra.
Vi hörs!

/Len

Hinner nog med ett litet inlägg ändå!

Jag hinner nog med ett och annat inlägg ändå med lite av allt stå-i jag är i.


What a day!
Men en underbar höstdag; kyligt och soligt. Om man bortser från att jag missade min buss, vilket gjorde att jag fick sitta och vänta på nästa i 40 minuter har dagen varit strålande. Dock fick jag läst ett kompendium, så det löste sig bra. Lämnade mitt PM på institutionen, åkte till Akademibokhandeln i Vasastan och köpte en kursbok. 500 kr, hejdå! Men det är en lättnad att äntligen ha den. Det är otroligt mycket värt att köpa kurslitteraturen. Köper all min litteratur i IR och har därför valt att inte köpa någon i Religionsvetenskap, men denna är utlånad överallt. Religion and Globalization. Denna kommer jag dessutom har stor nytta av i mina IR-studier, så det kändes inte enormt hårt. Efter Akademibokhandeln blev det Stadsbiblioteket där jag lämnade och lånade nya böcker. Sedan tog jag spårvagnen till Mölndal och lämnade andra böcker och lånade nya. Bland annat Robert Fisk "Kampen om mänskligheten". En otroligt tjock bok (över 1000 sidor), men Robert Fisk är ett namn man som blivande forskare inte kan blunda för. Boken är omtalad!

Någonting som är en enorm fördel med Akademibokhandeln är ett litet rött stämpelkort. Jag har kommit upp i ett fullt nu, vilket är värt 100 kr. Därmed får jag 2 pocketböcker. Trevligt.

För tillfället önskar jag att dock livet vore enklare än vad det är och allt allting lugnar ner sig.

Nu skall jag återgå till mina studier


/Len

Jag är ledsen att säga det...

...men jag kommer återigen få ta en paus från bloggandet. Bättre att skriva det öppet än att låta bli att uppdatera. Jag har en stundande salstenta som kommer ta all min tid. Det blir att läsa delux, men på fredag lovar jag verkligen att jag är tillbaka. Jag må då ha ett religionsPM, men det kommer ta mindre tid.

Jag ber om ursäkt, men man lägger inte sitt eget schema. Studierna är det viktiga för mig.

Vi hörs på fredag. Håll tummarna för mig!

/Len

Konsten att plugga ihjäl sig

Jag har pluggat mer eller mindre nonstop sedan i tisdags. Well, jag har ungefär sju dagar av plugg framför mig. På tisdag har jag dock seminarium och styrelsemöte. Skall bli skönt att avgå som ordförande och "bara" vara ledamot. Jag har för tillfället inte tid med någonting annat professionellt än att lära mig amerikanska doktriner. Sarah Palin, jag kan lära dig om du vill...

Veckan som kommer blir en aning lik denna; mer plugg än bloggande, men jag skall försöka uppdatera mer.

När verkligheten tar över

I'm back!
Eller, jag är snart tillbaka. Jag har under tre dagar inte gjort annat än studera. Studera, studera, studera, studera. Mitt huvud värker, jag är inte direkt frisk och önskar mig mer än någonting ett långt lov. Men det kommer inte ske. Istället har jag en tenta på fredag och ett examinerande seminarium på tisdag, samt ett religionsPM. Livet leker inte alltid. Men efter det är det lugnare. Jag får försöka se det så.

Dessa dagar har varit oerhört hektiska, trots att jag inte varit frisk. Läst böcker, sett på dokumentärer, filmer, läst om amerikanska doktriner och tal från såväl George W. Bush som Usama bin Ladin. Jag har utveckat ett helt nytt tänk, det är otroligt. Men jag har inte fått någon frisk luft på 4 dagar (tog första promenaden idag) och har säkert tappat i vikt. Åtminstone i kraft. Kombinationen förkyld och hektiskt liv går inte ihop. Dessutom måste jag köpa två kursböcker.

Jag kommer blogga mer imorgon, då får ni höra mitt PM. Just nu har jag ett fullbokat schema. Härligt att ni fortfarande är kvar!

/Len

Bloggpaus

http://s-tels-happy-ending.blogspot.com/2008_02_24_archive.html


Jag är modern, jag tar bloggpaus!

Inte direkt. Jag tänker bara meddela att jag inte kommer att skriva någonting förrän på fredag då mitt PM skall vara klart. Känner att jag verkligen måste fokusera på det så det blir precis så bra det skall bli. Jag är inte försvunnen, bara tagit en paus. På fredag kommer all trevlig information hur det är att skriva PM om kriget mot terrorismen. Det kommer gå strålande!

Jag kommer lyckas.

Vi hörs på fredag, gott folk!

Bild (det är inte jag på bilden)

Längtan efter nationalekonomi!

En del av er skulle nog vilja göra en större utredning av mig, men jag älskar nationalekonomi. Jag älskar när man förstår sig på komplicerat resonemang, när man kan börja tolka på ett nytt sätt och när man ser nya aspekter. Det är ungefär ett år sedan jag pluggade en kurs i nationalekonomi och jag skulle gärna spendera ett halvår på Handels. Det är ett bra komplement till mitt intresse i utrikes- och säkerhetspolitik. Vi får se vad framtiden för med sig.


Nu skall jag återgå till kriget mot terrorismen och försöka exkludera det faktum att min huvud inte riktigt vill vara med.

Förkyld!

Vet ni vad som är mest jobbigt med att plugga IR och IPE (Internationell politisk ekonomi) för tillfället? Finanskrisen. Det innebär att det enda man gör är att läsa tidningar, reflektera, diskutera och dra historiska liknelser. Tillslut blir hjärnan ett litet förkrymt russin. Eller åtminstone känslan av ett litet förkrympt russin. Dock har jag blivit allt mer intresserad av nationalekonomi. Vi får se om jag faktiskt läser in matematik C som jag skjutit framför mig i evigheters evighet.

Dagen har varit bra. Dock håller jag på att utveckla en riktig brakförkylning. Huvudvärk, känningar i halsen, snuva och frossa. Väldigt trevligt såhär inför storplugg inför PM och tenta. Men det är inte mycket mer att göra åt det än att äta C-vitamin och ibumetin. Det löser sig.

Någonting som dock är trevligare är att jag fick H&M att stå för både en svart polo och hårfärg, samt ge mig 18 kr. Presentkort, naturligtvis. Det känns alltid trevligt med gratissaker man vill ha. Jag lyckades få upp min konsumtionsnivå lite iallafall. Jag är mer än nöjd.

Saker jag borde göra:
- Läsa alla sidor jag skrivit upp på min litteraturlista jag själv skapat
- Titta färdigt på dagens avsnitt av GG


Vi hör senare!

Det är alltid svårast att begränsa sig

Har planerat och strukturerat upp mitt PM, samt bestämt vad jag skall läsa. Det blir en del, men inte omänskligt  mycket. Jag måste lära mig sovra ordentligt. Har en någorlunda fungerande frågeställning som jag kommer strukturera upp ytterligare för att få den klar och lättbesvarad. Detta är trots allt ingen B-uppsats, utan ett vanligt PM. Men jag håller också på med en plan som kan göra denna start användbar i framtiden. Har 2 dagar att läsa och en dag att skriva ihop allting. Det skall inte bli något nattvak här inte, detta är jag oerhört intresserad av!

Nåväl, dags att sova. Det blev några fler blogginlägg än vad jag trodde faktiskt. Kika in här på kvällstimmarna, då brukar min fantasi vara på högvarv.

Godnatt.

Qoute

Paul Krugman skriver:
"Greatly exaggerated

According to the New York Observer, someone posted a report of my death on Wikipedia. Cute. "

Nu förstår jag mer och mer varför hans blogg är en av mina favoritbloggar!


Skona oss från Sarah Palin

Jag vet, detta skall vara en någorlunda seriös blogg. Jag skall presentera nyheter och analysera dessa, jag är en framtida del av det internationella samfundet och den akademiska världen. Men jag kan inte låta bli att skratta åt dessa fatala intervjuer med Sarah Palin. Och jag kan inte låta bli att presentera dem här. Vad säger man om det? Vinner McCain valet den 4 november och råkar han illa ut, är det hon som blir USA:s president...






En bra fråga är:
vet hon överhuvudtaget vad hon pratar om?!

Nej, Sarah Palin, om Putin skulle få för sig att anfalla USA (vilket han inte lär få) skulle han INTE anfalla genom att ta sig över hela sitt land för att anfalla USA:s minst betydelsefulla delstat. Bush-doktrinen innebär en maktrealistisk, unilateral översyn i utrikespolitiken taget efter 9/11 och beskriver kriget mot terrorismen. Och jag hoppas verkligen du vet vilka tidningar du läser



Colin Powell ger Obama sitt stöd!

http://blog.cleveland.com/nationworld_impact/2008/10/large_PowellEndorseObama_Meye.JPG


Skåda min förvåning när jag läste i SvD och DN om att Bush gamle utrikesminister republikanen Colin Powell helhjärtat ger sitt stöd till demokraten Barack Obama. Nog för att de har samma hudfärg (Powell själv funderade ett tag på att ge sig i presidentkampen, men avstod), men de står för fundamentalt olika saker. Powell berättar för Meet the Press i en mycket engagerad interbju att han är imponerad över Obamas förmåga att vinna anhängade över generations och etniska gränser, hans förmåga att fokusera och leverera svar angående finanskrisen, hans intellektuella nyfikenhet och hans val av stab. Han säger att McCain tappat fokus i de viktiga ekonomiska frågorna, hans val av Sarah Palin var oförståenligt (vem medhåller INTE med honom?) och hans kampanj har blivit allt mer smutsig.
"De fokuserar på helt irrelevanta saker" berättar Powell "och deras fokus på huruvida Obama är muslim eller inte är löjlig. Det skall inte spela någon roll om man är muslim eller kristen. Det är inte det USA handlar om"

Imponerande och modigt gjort, anser jag. Visar Powells bredd och att det inte enbart handlar om vilket parti som träder in i Vita Huset, utan vilken president som skall tjäna landet.

Vill ni titta på intervjun hittar ni den här

Bildkälla

Här svarar John McCain på nyheten:

What a day!

Stressig dag, måste jag säga.
Fått springa fram och tillbaka, men det löste sig till sist. Sitter nu med böckerna jag behöver inför mitt stora PM i Internationella relationer (om någon tycker jag ständigt skriver PM är det sant, det är precis så det känns). Skall skriva frågeställningar och göra lite uppdelning, samt läsa en bok nu ikväll. Hektiskt liv fram tills fredag, med andra ord.

Men det är vansinnigt intressant. Jag är så sjukligt inne i det jag gör att jag tappat lust för shopping. Jag sitter på ett presentkort hos en stor svensk klädkedja som jag väntat på i evigheter, men använder jag det? Nej. Istället kikar jag på böcker och skall se till att kunna snabbt avsluta mitt medlemsskap hos Enjoy genom att köpa en film. Är ni också sådana som mer än gärna utnyttjar deras generösa erbjudanden, men sedan inte vill köpa någonting annat? Nåja, jag får passa på innan jag får betala mellanskillnaden i mitt startpaket, haha.

Jag beundrar alla som faktiskt fortsätter att gå in och läsa min blogg, trots att det inte händer så mycket för tillfället. Ni kommer alla bli belönade en dag för denna fina gest!

Tillbaka till kriget mot terrorismen

Nostalgi

Jag har just varit på en föreläsning om 50, 60 och 70-talet, och har fått en ordentlig nostalgichock när vi gick igenom 70-talskrisen, som till mångt och mycket överensstämmer med krisen idag. Nostalgichock av anledning att jag gjorde mitt projektarbete i trean på gymnasiet om Skuldkrisen i Syd-länderna; om oljekriserna, utlångning, räntehöjning och en monetarism. Satt och hoppade faktiskt. Jag brukar bli sådan när jag kan svaret. Mycket trevligt.

Nu skall jag bege mig till biblioteket och lämna tillbaka samt låna en bok. Bättre att fixa det nu innan nästa föreläsning om FN:s framväxt börjar. Vädret utanför är bedrövligt, men det är snart november. Ser framemot december, min absoluta favoritmånad. Det blir dessutom en relativt lugn månad eftersom jag inte får ut tentan förrän den 19 december och den skall sedan in den 19 januari. Skall bli otroligt skönt att verkligen kunna få koncentrera sig på den, även om den är stor.

Vi hörs senare,
ha en riktigt trevlig måndag

Problem

Jag har insett ett stort problem med mina religionsvetenskapliga studier; jag har svårt att koppla bort det politiska och globala. Jag tänker mer än gärna religion som en politisk komponent - någonting som absolut inte är fel, men som ställer till det när jag skall gå ner på individnivå. Men i slutändan kommer jag nog kunna tänka ur båda aspekterna. Hoppas jag.

ReligionsPM är färdigskrivet och likaså diskussionsinlägget. Nu skall jag läsa lite ur "Krig i vår tid" och fördriva min tid på söndagsnöjen. Imorgon är det ny vecka och det betyder bättre bloggande.

Godnatt på er!

Ljuva söndag

Jag kom upp i tid trots att det blev sent igår. Att vakna av en stark höstsol är definitivt någonting jag kan vänja mig vid. Man blir verkligen pigg och allert.

Dagen bjuder på ReligionsPM och att börja läsa "Krig i vår tid" till IR-PM:et. Skall bli skönt att bli klar med allting. IR-PM.et skall in på fredag och sedan har jag en hel vecka att plugga till tentan. Känns skönt och inte stressigt. Man måste prioritera.

Förhoppningsvis hinner jag med en promenad i solskenet också. Det är fördelen med att bo som jag gör - frisk luft och lugn. Naturreservat är fina på mycket!


Nej, nu skall jag återgå.
Hoppas ni alla får en lika härlig dag!

Leta böcker vid fel tidpunkt på dygnet

Eftersom jag bor i ett hus där människor faktiskt har en normal livsstil brukar jag studera bättre på nätterna. Eller jag inbillar mig detta varje kväll iallafall. Jag har fått strukturera upp det jag vill, vilket glädjer mig. Man kan faktiskt få saker och ting gjorda!

Har suttit och gogglat på böcker jag tänker köpa. Det finns en hel del och dessvärre råkar dessa befinna sig i en mindre trevlig prisklass. Att specialbeställa in en bok om religion och terrorism från USA för nära 1000-lappen är ingenting man hoppar upp och ner av glädje över. Speciellt med tanke på att man mestadels har det som ref-litteratur och sällan läser dem från pärm till pärm. Det får skrivas upp på listan över böcker som skulle vara trevligt att ha i mitt stora hyllkomplex som rymmer såväl min TV  och andra tekniska apparater (jag är lite av en teknikfreak faktiskt), som mina hundratals böcker. Det ser hemtrevligt ut och jag fortsätter att drömma om min bokvägg i en bostadsrätt i Vasastan.

Nåväl. Jag tänker sova nu.

Jag hoppas ni alla haft en härlig helg och att ni kommer få en givande söndag.


Godnatt.

Dags för en Netbook

http://www.elgiganten.se/is-bin/INTERSHOP.enfinity/WFS/store-elgigantenSE-Site/sv_SE/-/SEK/ViewProductMaximage-Popup;pgid=p2Gz6oZKCO5SR0EjA9JBwx1h0000rvA3q6A4?ProductSKU=EEEPC900W054S


Efter jul kommer jag ansluta mig till den lilla miniklubben för datorer. Jag skall med andra ord köpa mig en Netbook. I våras använde jag min dator som anteckningsblock, men efter att ha fått klagomål för att tangentbordet lät för mycket (klick klick klick klick) och att datorn dödade min rygg (eller snarare; böcker och dator väger en del) valde jag att låta min laptop stanna hemma. Men nu är det dags att uppdatera min Compaq med någonting nytt.

En liten dator på 1 kg, exempelvis. Skall välja datorn med det mest dämpade tangentbordet och sedan börja använda den i skolsyfte. Ser framemot detta. För tillfället är inte behovet så stort, men till våren börjar jag plugga fördjupningskurser och då vill jag ha en ny dator.

Det ser vi framemot!



Det blir datorköp redan av november. Man tackar för att man sparar varje månad, då kan man köpa sådana här saker fort. Skall bli skönt att ha en dator istället för en stor anteckningsbok!

Nej, du är inte Bush, John McCain

http://photos.upi.com/story/w/5906675f9a44e41a94be91fca6346f4a/McCain_climate_views_clash_with_GOP.jpg


Vi vet alla att han står för skattesänkningar för HELA det amerikanska folket (inte de 95% Obama står för). Vi vet att han står för en decentralisering av staten; att den enbart skall syssla med de fundamentala uppgifterna såsom rättsväsende och säkerhet. Vi vet också att han tänker lösa problemet runt hälsovården genom en skattesänkning på 5000$. Vi vet att han tänker "vinna" kriget i Irak och mot terrorismen.

Men vad mer?

Barack Obama försöker sammankoppla John McCain med den impopuläre President Bush på samtliga punkter. Detta stämmer på en del, men man skall ge McCain rättvisa och säga att det är långt ifrån alla. McCain har, om jag får tolka honom rätt, en tydlig nyliberal politik där Bush till mångt och mycket är neokonservativ. Dessa kan tyckas lika, men det finns fundamentala skillnader; inte minst i synen på kyrka och stat. De neokonservativa tar avstånd från sekularisering medan de nyliberala har den som en naturlig del av moderniseringen. Här är en stor skillnad mellan Bush och McCain, någonting McCain fått kritik för. Det republikanska partiet är känt för att få skjuts av den religiösa högerflanken och Bush är inget undantag. En av orsakerna till valet av den religiösa Sarah Palin är just för att locka tillbaka den religiösa högern och samtidigt säkra de röster som McCain inte kunnat nå. Rent ekonomiskt har de till en synes liknande politik

Någonting jag tycker är väldigt intressant - och som kom fram under den tredje debatten - är hur McCain subtilt försöker slå sig fri det Republikanska partiet och den administration som det företrätt. Han säger det aldrig öppet, men var gång han möts av sammankopplingen med den sittande presidenten blir det "No, I'm different" och "No, we don't want the same thing and we don't have the same values". Förståenligt, men intressant. Nu skall man samtidigt ge McCain den credit att han faktiskt redan innan stod stundtals mellan demokraterna och republikanerna i en del frågor. Den sociala sektorn är ett sådant exempel där han faktiskt fått kritik från sitt eget parti.

Men vad mer? Någonting som jag tycker är komiskt slående McCain är hans oförmåga att fokusera och lägga fram vad han egentligen står för. Man hör detsamma ständigt och jämt samma saker. Först en rad argument om skattesänkningar och minskad statlig beblandelse, men direkt efter det blir det kritik mot Obama. Nu pratar jag först och främst i debatter. I tredje debatten fick jag mer fram vad Obama stod för än vad McCain vill föra fram. Det var lite FAQ över det, men med kritiska frågor.

Men än har valet inte varit och vi har varit med om "october-suprises" tidigare. Vi har också varit med om en väldigt oväntat utgång i valet - som i den mikroskopiskt lilla vinstmarginal Bush hade i valet 2000. Men skall man vara ärlig och realistiskt krävs det en utrikespolitisk tragedi för att McCain skall ta hem segern den 4 november. Alternativt att rasismen i USA tar över.


Bilden är hämtad härifrån

Either you are with us or you are with the terrorists

http://ronhebron.com/blog/uploaded_images/09-11-05-716428.jpg


Jag tror jag äntligen börjar komma underfund med vad jag vill forska om. Var mitt fokus kommer ligga och för tillfället är det utan tvekan kriget mot terrorismen. Naturligtvis kommer mina tankar utveckla sig, men det är viktigt att man har ett någorlunda fokus och att man vet vilken riktning man skall röra sig i; såväl politiskt, skolbildningsmässigt och inom ämnen. Det är trots allt bara 3,5 år kvar. Kriget mot terrorismen är oerhört omfattande och man kan fokusera på ett flertal olika områden. Någonting jag kommer att fokusera på under våren är Bush 8 år i Vita Huset och hans neokonservativa politik. Det är svårt att fokusera på någonting som ännu inte är avslutat. Vilka var felen som egentligen begicks? Varför handlade han som han gjorde? Vad var det som gick fel?

Mitt IR-PM kommer bli en start på någonting jag utan tvekan kommer bygga såväl min C som D-uppsats på. Det finns inga ord hur intressant jag tycker detta är. Det är väldigt intressant att det just är detta jag vill fokusera på, eftersom det just var attacken mot WTC den 11 september som utvecklade mitt utrikes- och säkerhetspolitiska intresse.


Bilden är hämtade härifrån

Trevlig och händelserik lördag

Jag väntar med Wordpress tills jag får mer tid att fixa iordning sidan. Ni får stå ut med blogg.se (eller jag får göra det, snarare) tills den dagen. Antagligen hinner jag fixa det imorgon eller på måndag. Sedan blir det till stället där många politikerbloggar trängs. Känns bättre än att blogga här. Man söker sina forum.

Klockan är bara tjugo i ett, men jag har redan hunnit med en hel del. Känner mig effektiv. Vaknade tjugo i tio, vilket gjorde mig mer än nöjd. 9 timmars sömn (och 9 timmar bra sömn) var precis vad jag behövde. Idag väntas religionsPM.et, vilket faktiskt är en inledning till mitt stora PM i internationella relationer. En del kanske sitter och undrar varför jag läser två kurser samtidigt (eller en och en halv, eftersom religionsvetenskapen är på halvfart distans och IR är på helfart/normal undervisning på plats) och det är enbart av skälet att jag är oerhört intresserad av kopplingen mellan religion och poliltik. Religionsvetenskapen ger mig en möjlighet att sätta mig in i religion och religiositet på ett sätt jag inte fått möjlighet att göra om jag läst det genom IR. Dessutom jobbade jag ett halvår och tog då en paus från studierna; detta halvår tar jag nu igen. Två flugor i en smäll, med andra ord.

Religion är vad den här helgen kommer handla om och kanske kommer det upp en och en annan fundering kring ämnet i bloggen. Det beror på vad jag hinner. Jag vill ligga bra i fas i mina studier och därför går all tid åt det. Men det kommer bättre tider inom kort, inte minst när jag skickat in religionspm:et. Att ha två stora PM hängande över sig är inte direkt en givande tillställning. Dock blir vecka 44 mycket mindre arbetssam genom att jag lämnar in IR-PM:et på fredag. Jag kan i lugn och ro plugga till tentan och hinner förhoppningsvis vara lite social. Jag saknar det!

Back to work.

Ha en underbar lördags tills vi hörs igen!

Och så var det återigen helg

Men blir det helg för mig? Naturligtvis inte. Imorgon skall jag skriva ett PM om religiös fundamentalism och på söndag blir det att börja på ett PM om kriget mot terrorismen utifrån en rad olika IR-teorier. Det är suveränt när man kan kombinera två kurser,men det finns en anledning till att jag läser både Internationella relationer och Religionsvetenskap.

Nåväl. Handledningen med Björn gick strålande och jag har en klar plan hur jag skall jobba. Fritt, precis som jag tycker om det. Konferensen med toppnamn inom IP och DS var intressant, dock gick jag i halvtid eftersom mina bussar går oerhört dåligt och jag behövde handla. Men någonting intressant som slog mig är hur många språk det finns på min institution. Man hör svenska, engelska, spanska, japanska, tyska och franska om vartannat. Fascinerande.

Nu skall jag läsa de sista 15 sidorna i 1900-talet; en biografi, och därefter blir det lite fredagsledigt för mig. De två veckorna som kommer framöver kommer vara hektiska och fullbokade. Har jag inte föreläsningar kommer jag skriva på uppsatser, och skriver jag inte på uppsatser kommer jag plugga till tentan. Men någonstans är det just detta jag älskar, stimulansen och känslan att lära mer. Det är fantastiskt och detta ämne (eller snarare ämnen) kommer jag utan problem vika mitt liv åt.

Imorgon (om allt går som jag vill) kommer jag börja blogga på Wordpress. Jag kommer naturligtvis länka över och hoppas att alla följer mig. Det kommer bli en bättre blogg!

Ta hand om er och njut av fredagskvällen!


Rasismens konsekvenser

God förmiddag!
Ännu en härlig höstmorgon och jag har till och med insett att jag kan ta en timmes senare buss och ändå komma i tid. Ibland är världens snäll mot en. Har just sett sista delen av "Rasismens historia". En BBC-serie som verkligen sätter intryck, inte minst när man är så intresserad av amerikansk historia som jag är. Jag tror att det är just USA jag kommer fokusera på i framtiden, det känns som det. Det landet har en oerhört intressant historia (om än en brutal sådan) och har spelat en stor del i historien. Vi måste börja fokusera på någonting, inte sant?

Idag blir det studier för hela slanten. Handledning och läsning om 1900-talets historia, samt en konferens i eftermiddag. Skall bli mycket intressant.

Nyhet om den här bloggen är att den kommer flyttas till wordpress.com. Adress kommer när allting är färdigt!

Hoppas ni alla får en härlig dag!

Och nedgången fortsätter

Innnan jag återgår till historia måste jag kommentera DN:s (mycket möjligt min favoritsida, om någon undrar) stora rubriker "USA mot en stor recession". Först och främst; en recession är en nedgång i den ekonomiska aktiviteten som varar minst ett halvår. Få är nog dem som trodde att måndagens glädjeskutt skulle vara långvarigt eller ens bestående. Börserna faller igen och analytiker påpekar låg ekonomisk aktivitet i USA under oktober månad. Jag skall inte gå in i detalj över vad detta beror på - jag är ingen nationalekonom - men någonting som dock intresserar mig är vilket resultat detta kommer få i framtiden. Kommer en recession - inte bara i USA utan även i Europa - sätta fart på en ny ekonomisk världsordning? Eller frågan är snarare: när kommer en ny ekonomisk världsordning? Hur kommer denna se ut?

Vad som intresserar mig mest i ämnet om en ekonomisk världsordning är den europeiska delen. Vilken roll kommer Europa att få? Att det europeiska samarbetet varit klockrent och framgångsrikt är känt, och igen har EU visat sig vara ett slagkraftigt alternativt i kristider. Samuel Hungtington - en känd professor från Harvard University - skrev i början av 90-talet (1993, om jag inte minns fel) om civilisationers kamp och menade att den ekonomiska sfären kommer förskjutas till Asien. Att det riktats kritik från kinesiskt håll är också känt. En annan bra fråga att ställa sig är om vi är på väg mot en ny hegemon eller om vi får en alltmer globaliserad ekonomi? Jag tror just detta är alldeles för svårt för våra hjärnor att tänka eftersom det är "utom" ramarna, men det skall bli intressant att studera. Själv kommer jag med största sannolikhet lägga tid på forskning kring detta i framtiden. För tillfället är allt för aktuellt.

Vill ni läsa mer om krisen i sig rekommenderar jag DN.se och DI.se.

Nöje!

När studierna tar över

Hur bedriver man en blogg som diskuterar politik utan att den blir tråkig? Hm, jag besitter ingen kunskap i det alls. Det är komiskt hur mode framstås som extremt glamouröst och trevligt, medan politik blir tråkigt och gråaktigt. Jag tror det är dags att man inte kan polarisera någonting - att det är polariseringen i sig som tar över hela vår syn av verkligheten. I grunden tror jag det handlar om kunskap och ointresse; det som inte finns i ens sfär framstås som antingen farligt eller tråkigt. Det finns uppenbarligen en bloggdiskurs, mycket märkligt men inte förvånande. Är politik gråaktigt för att politiken vill bli uppfattad så eller är det gråaktigheten som lagts på politiken? Jag kan alltid försöka sätta glitter på bloggen, det kanske fungerar...

Efter middagen blir det en biografi över 1900-talets historia för hela slanten. Inte förrän då känner jag att denna dag verkligen varit effektiv och meningsfull.

Ta hand om er.

Tredje och sista debatten

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=840603
                                           Foto: Seth Wenig/AP

Ja, vad kan man säga om den?
Tuffare än de tidigare, hårdare tryck på kandidaterna och mer debatt dem emellan. Finanskrisen, hälso- och sjukvården, utbildningssystemet, samt ämnen som handlade om kandidaternas kampanjer mot varandra och deras "running budies" (eller vicepresident) eventuella framtid som president, togs upp. Jag vill poängtera att detta är en min personliga uppfattning av debatten, den är inte objektiv.

Debatten inleddes jämn och faktiskt, enligt mig, en aning till McCains fördel. Varför? Obama verkade en aning nervös och McCain var kolugnt. Detta ändrades relativt fort när Obama blev mer varm i kläderna och McCain börjat upprepa sig. Den sedvanliga kritiken; Obama som försöker förknippa McCain med Bush (där McCain svarade med: Jag är inte president Bush) och McCain påpekar Obamas planer att öka statens utgifter. Deras diskussion angående varandras personangrepp i kampanjen var mycket intressant och man kan fråga sig vem som är elakast. Jag har inte sett den senaste satiren mot McCain och Palin, men jag har hört oroväckande mycket om Obama i umgänge av "terrorister". Förövrigt skulle jag gärna vilja få fram ett svar på vad en amerikan anser vara en terrorist.

Nåväl. En annan del av debatten jag fann vara väldigt intressant var den om hur vicepresidentkandidaterna skulle bli som president. McCain lyfte fram Bidens erfarenhet, hans bakgrund och hans kamp för "the little guy". McCain tryckte på Palins folklighet, att hon är en förebild för kvinnor (???) och att hon är för reformer. Därefter fick Obama respektive McCain kommentera varandras vicepresidentkandidater och här är det mest intressanta i diskussionen. Obama lyfter fram Palin på ett värdigt och mjukt sätt, och han undviker att öppet kritisera henne. Det är också en del av hans policy att inte gå i direkta personattacker, någonting han sade redan i talet på den demokratiska konventen i augusti. McCain presenterar också Biden värdigt och respektfullt, men han går därifrån direkt till attack och drar upp exempel på situationer där Biden begått misstag (ur McCains uppfattning, misstag). Jag kan inte låta bli att fundera på hur mycket Obamas mjukhet mot Palin har att göra att hon är kvinna och oerfaren. Biden är man och en erfaren politiker. Vad hade skett om Obama mer kritiserat Palin? Vad är hans policy och vad är ren försiktighet för att inte förlora eventuella röster?

Det var en intressant debatt och DN har en bra sammanfattning. Angående en vinnare är det i mina ögon Barack Obama. Inte av skälet att han bidrog med några direkt nyheter (det gjorde inte McCain heller), utan av hans lugn och fokus. McCain gjorde ingen dålig debatt - även om det var lite väl mycket fokus på Obama och han s politik, än McCains egen - men efter en tredje del av debatten slutade han komma med relevanta inlägg. Jag fick en stark känsla att han ville åstadkomma frågetecken runt Obamas politik, men i själva verket tycker jag att Obamas politik blev klarare medan McCains egen hamnade i skymundan. Jag tvivlar på att det är någonting som kommer tjäna McCain i det långa loppet och inte vad han behövde för tillfället.


Men allt återstår att se den spännande 4 november.
Vill ni själva se debatten, hittar ni den här.



Vad jag förstått så kan man inte via Firefox se var jag hämtar alla bilder i den här bloggen. Jag har bildkällan som beskrivning av bilden (man håller pilen på bilden och får se texten). Tänker härdanefter ha en liten vägledning var jag tar en bild, såvida jag själv inte har copyright.

När tiden springer iväg!

Är det redan torsdag? Ungefär så tänkte jag när jag vaknade imorse. Om föregående vecka gick i snigelfart har denna bara sprungit iväg. Varför har jag ingen aning om. Kanske ni har ett bättre svar?

Nåväl. Jag har drastiskt sett inte hunnit med mycket idag. En föreläsning jag höll på att missa eftersom jag naturligtvis gjorde misstaget att sova 15 minuter för länge, men som jag otroligt nog ändå fick uppleva. Någonting som gjorde mig mer än glad eftersom den var intressant. Sedan åkte jag hem nästan direkt, efter att ha letat böcker om Bush och Ryssland. Hann också köpa veckans "The Economist" som handlar om den stora finanskrisen. Skall läsa den sedan när jag har tid. Har även hunnit anmäla min lillebror till universitetet. Vilken härlig känsla, dagens goda gärning.

Är mer än medveten om att jag är oduglig på att blogga för tillfället, dagarna har dessvärre enbart 24 timmar och pluggar jag inte skriver jag eller är på föreläsningar. Borde köpa mig en minidator med mobilt internet så jag kan följa allt på plats. Men man kan inte alltid ha allting.

Skall titta igenom nattens debatt mellan McCain och Obama.

Dagens lärdom har varit: ha inte en angoratröja tillsammans med en dunparkas. Kombinationen gör en väldigt varm!

Dags igen!

http://www.huffingtonpost.com/huff-wires/20080926/presidential-debate/images/69c766f7-9664-4778-b9d0-3ec9bdac78dd.jpg


Sista debatten mellan Obama och McCain. Skall bli mycket intressant att lyssna på den imorgon. McCain måste vinna denna för att verkligen kunna ge Obama en match, även om vi alla vet att inga resultat är säkra förrän på själva valnatten. Glömmer aldrigt min förvåning när Bush blev omvald och jag önskar detta val inte kommer ha samma...otrivsamma utgång.

När diciplinen tryter

Det märks att det är full gång i hjärnan. Idag gick det halvbra med diciplinen, men hellre halvbra än inte bra alls. Jag skall faktiskt gå och lägga mig nu för att verkligen orka imorgon. Tidig föreläsning (9-11) och därefter fritt fram att plugga i flera timmar. Det är precis så jag tänker utnyttja min tid. Köpa en kaffe på ett café och läsa i några timmar. Effektivt. Skall komma en bra bit i en bok och klar med en annan.

Målet är att vara helt färdig med kurslitteraturen i nästa vecka. V.44 är det såväl inlämning av PM som salstentamen. Inget höstlov på universitet, med andra ord. I helgen blir det att skriva ett religionsPM, men jag tjänar in det halvåret jag jobbade genom att läsa dubbelt så det är bara att bita ihop. Jag fixar detta!

Nu är det dags att sova. Jag återkommer med roligare blogginlägg när jag har mer tid. Universitetet kommer först och främst.

Godnatt på er!


Mitt i schemat

Godmorgon på er!
Ni har säkert, precis som jag, varit uppe ett tag, men jag har gjort ett schema för mig idag för att slippa "fastna" och därför har jag inte hunnit blogga någonting ännu. Ett schema gör mig mer fokuserad, speciellt eftersom jag lagt in långa "raster" där jag kan göra allting jag kommer på mig själv att vilja göra under tiden jag pluggar. En mycket intressant strategi och jag får se om den hjälper. Ett litet experiment, med andra ord.

Det betyder att det inte blir jättemycket bloggande idag. Nordins 500-sidor bok och "Det mångreligiösa Sverige" står på min agenda idag.

Nej, nu måste jag fortsätta. Halv tolv är det dags för läsrunda nr 1!

Vi hörs!

Jämn debatt mellan Sahlin och Reinfeldt

http://www.svd.se/multimedia/dynamic/00123/17242493_123028b.jpg


En jämn debatt med givna ämnen. Så skulle jag vilja sammanfatta kvällens debatt mellan statsministern och oppositionsledaren. Finanskrisen, jobben, skatterna och framtiden var fyra stora ämnen. A-kassan nämndes (naturligtvis...) och vilka åtgärder regeringen nu sätter in för att hjälpa de personer som nu förlorar sina jobb från exempelvis Volvo PV.

Inga överraskningar och duellen har ingen klar vinnare. Sahlins försök att ge ett säkert intryck lyckades nog hos de väljare som redan ser henne som en framtida statsminster, men jag tvivlar på att de som misstror henne blev övertygade om att hon är en lämplig efterträdare. Dock spelar det en smärre roll, då det är två år kvar innan valet går av stapeln och saker och ting lär förändras på vägen. Reinfeldt, å andra sidan, börjar bli varm i kläderna som statsminister och pratar rutin, men med problematiken i ryggen att fler och fler tappar förtroendet för honom och hans regering. Enkelt sagt kan man säga att två relativt misstrodda politiker (Reinfeldt är väl den i sin stab som dock har mest förtroende, skall tilläggas) står och diskuterar om frågor om såväl samtid som framtid.

Om man skall fokusera på framtiden tycker jag det är hemskt intressant med Sahlins prat om höjda studiemedel och Reinfeldts eventuella "Mja, vi får se nästa år". Vi har hört det förut och det kommer nu igen. Men har det blivit ett resultat hittills? Nej. Tror jag det kommer i framtiden? Ja, räknas 100 kr? Studiemedlet och fribeloppet är givna och starka frågor eftersom det berör "den viktiga framtiden", som politikerna över blockgränser pratar om. För mig är 7492 kr i månaden någonting jag både jag leva på och spara av, men majoriteten av studenter över hela landet lever på bristningskanten. Man skall inte behöva jobba samtidigt man studerar heltid för att få ens ekonomi att gå ihop. Och oavsett så förhindras möjligheten att jobba på grund av fribeloppet. Ett bra sätt att hjälpa de som är framtidens arbetare.
   Överlag är fokus på utbildning urdåligt. Satsas det på forskning är det främst inom naturvetenskapen och teknik pengarna går till. Men samhällsvetenskapen och pedagogiken? Betydligt mindre, trots att områderna är minst lika viktiga. Och detta gäller både under dessa två borgerliga år och under de socialdemokratiska. Bedrövligt är bara förnamnet.

Vi får se hur resultatet blir. För tillfället är det mycket prat och lite relevans. Som det brukar, innan ett val.

Tillfällig design

Eftersom den förra designen blev så underlig har jag valt att köra på en enkel, traditionell design tills dagen jag får bättre idéer och hittar riktigt bra bakgrundsbilder. Det är en hårfin linje mellan en för "plottrig" bakgrundsbild och en perfekt passande. Vi får se vad jag hittar.

Söndagens partiledardebatt är också plottrig och jag verkligen framemot 2010 års val. Skall bli...intressant. Just nu är det mest skrattretande.

Glömsk!

Varför sitter jag framför datorn utan glasögon trots att jag egentligen skall ha det? Inte konstigt jag känner av huvudvärk. Jag är långsynt och behöver läsglasögon, men har även på senare tid börjat känna av närsynthet. Inte underligt med tanke på att jag har föräldrar som båda har synfel, men lite elakt eftersom jag är den ende av 4 barn som har fått problem. Men å andra sidan trivs jag med glasögon.

Nåväl (jag tror ni har märkt av mitt favorituttryck). Kvällen börjar gå mot sitt slut. Jag skall göra en snabbgenomgång av nättidningarna för att se vad börserna stannade på och naturligtvis se debatten mellan Reinfeldt och Sahlin. Någon kanske undrar om jag är lika fanatiskt intresserad av nationell politik och där kan jag glädja herrskapet med att säga; nej! Jag är medelmåttigt intresserad av svensk politik; följer debatter och budgetar, men läser ingenting utöver det. Min sfär är och förblir den utrikes- och säkerhetspolitiska arenan tillsammans med den inom internationell ekonomi. Så var det med det.

Jag önskar er alla en trevlig kväll!

Ps) Har märkt av att min design, som hos mig är snygg, inte alls stämmer in på andra datorer. Dags att göra en förändring!

2008 års Nobelpristagare i ekonomi

http://ericblackink.minnpost.com/wp-content/uploads/lateseptember07/krugmanbig1012.jpg


Man måste vara snurrig om man sysslar med internationell politik och ekonomi, och GLÖMMER att nämna årets nobelpristagare i ekonomi. Majoriteten av er har säkert redan hört talas om honom; Bushkritikern och Princeton-professorn Paul Krugman. En man jag hört mycket om i och med hans "nya utrikeshandelsteori" som jag träffat på när jag pluggade nationalekonomi.

Någonting som är oerhört intressant med honom som pristagare är hans politiska ståndpunkter som man finner på den liberala vänsterkanten (skall inte förväxlas med vänstern, även om amerikanare stundtals verkar tro det). Vi går mot en ny ekonomisk era där de nyliberala idealen överges för allt mer socialliberala och då brukar detta synas på pristagarna i ekonomi. Vi såg det under 70-talet då såväl nyliberalerna Friedrich Hayek som hans elev Milton Friedman fick Nobelpriset. Hayek kallas faktiskt för "Nyliberalismens fader" och hade ett flertal intressanta diskussioner med Karl Polanyi, men det hör inte till sammanhanget. Vad som dock hör till sammanhanget är att nobelprisen gavs ut alldeles innan den stora nyliberala eran (som fick fäste främst under 80-talet med Ronald Reagan och Margret Thatcher). Nu är vi i en övergång och plötsligt får en mer socialliberal ekonomisk tänkare Nobelpriset. Det är alltid lika märkligt slående!

Dessutom påminner hans skrivbord mig en del hur min vardagsrumsdelen i mitt rum stundtals är. Speciellt under hektiska tider. Papper och böcker överallt. Men någonstans, mitt i röran, trivs man (även om man till slut tröttnar).
Foto: Danny Rothenberg/All Over Press  (www.dn.se)

Nåväl. Det är väldigt roligt att de dessutom valde en äkta kritiker och bloggare som pristagare. Som den galna individ jag är brukar jag faktiskt läsa ekonomipristagarnas böcker och jag skall med glädje (?) sätta mig ner och titta igenom Krugmans verk. Det komiska är att jag faktiskt väldigt sällan läser litteraturpristagarnas, men det är av skälet att jag sällan (nuförtiden) läser skönlitteratur.


Ordlös

Hittad på: http://www.anonymousspace.com/albums/userpics/112625/All_Our_Dreams_Can_Come_True.jpg


Jag borde ha jättemycket att skriva om, men efter allting idag
har orden försvunnit. Puts väck. Jag är överväldigad, trots vi återigen fått ett tråkigt besked angående en nära anhörig till mig. Kanske är det för att det känns som man verkligen hittat rätt i livet? Att man, trots att det stormar som attan runt omkring en, ändå står stadigt med fötterna på jorden. Det är en underbar känsla och jag försöker finna rot i den. Motgångar kommer som kriser; när man minst anar det, men det är inte de stunderna man skall minnas. Det är de fullfjädrade, de stunder man lyckas och man skall suga på den karamellen - tillåta sig göra det.

Jag är en person som lärt mig stå för och uppfylla mina drömmar, och när jag går in för något gör jag det helhjärtat. Jag hade aldrig varit där jag är idag om jag  inte gjort det. Då hade jag antagligen fastnat i en yrkesutbildning och aldrig vågat tro att även "oskrivna" jobb existerar. Men det gäller inte enbart utbildningar; det gäller allting. Det är inte så att jag inte tvivlat, dock. Gud skall veta att jag nog är den som tvivlat mest på mig själv och på min förmåga, men jag har haft människor omkring mig som fått mig att förstå motsatsen och våga trotsa normen.

Och det pratas så mycket om att stärka självförtroendet - speciellt unga kvinnors - och jag tror man enbart kan göra det på en väg; få folk att tro att drömmar är möjliga. Det handlar inte bara om att få människor att förstå att XL och XS och allt däremellan är lika fint. Det handlar lika mycket om att ta andra människors drömmar och idéer på allvar; oavsett om det gäller yrke, kärlek, vänner eller andra saker.

Jag är övertygad om att jag kommer komma in på forskarutbildningen och jag skall se till att jag blir anställd av mitt universitet. Jag är övertygad om att jag, inom fyra år, har köpt mig en bostadsrätt i centrala stan. Och sist, men inte minst, jag är övertygad om att jag kommer vara lycklig med mina val. Allt man gör är inte perfekt, men vågar man inte trotsa normen och gå emot andras pekpinnar kommer man ingen vart. Det är okay att göra misstag, men det är inte okay att inte våga. Det är då, och bara då, man är en förlorare.

Det är det jag vill säga med detta inlägg. Tro på det ni vill. Följ era hjärtan och stå för det ni gör. Andra människor tror och tycker mycket - själv har det mesta jag gjort ifrågasatts av människor utanför min familj och vänkrets - men de vet aldrig sanningen.


Tänk så mycket ett lyckat tentaresultat kan göra!

They tell me to act my age, well I am

Jag fick inte bara VG på tentan. Jag fick också högsta möjliga poäng.
Min lärare Björn använde sig tydligen också av ett poängsystem mellan 0-10; där 0-4 var U (Underkänd), 5-7 var G (Godkänt) och 8-10 vad VG (Väl Godkänt). Jag fick 10 och en klockren kommentar, där det stod att jag ställde de rätta frågorna. Det är roligt med resultat - antingen kan de höja en eller stjälpa en. I mitt fall höjde det mig till skyarna. Jag har en tendens att alltid välja de svåraste utmaningarna och en del höjer på ögonbrynen åt det. Men det är mitt sätt att utvecklas. Jag hade aldrig varit där tankemässigt som jag är idag om jag inte vågat. Men det är första gången på universitetet jag medvetet vågade välja någonting som kanske inte är ett klockrent val med enkla ramar. Speciellt inte med tanke på att vi endast fick 24 h på oss att skriva den.

Jag log med hela ansiktet när jag fick tentan i händerna och jag ler än. Detta var precis vad jag behövde i dessa hektiska tider och precis vad jag behövde för att kämpa vidare. Jag älskar verkligen det jag gör och även om grundkurser är lite tråkiga och annat ger det grunden för att gå vidare. Men jag tänker inte hålla mina tankar nere för att det är en grundkurs. Jag tänker fortsätta att tänka över och analysera - på en nivå som är långt över vad jag behöver prestera. Det är så jag utvecklas, det är så jag jobbar - och det är det som kommer göra mig till en fantastisk forskare i framtiden!


Nu skall jag läsa lite bloggar, nyheter och återkommer sedan med en del tre i "Om Len"


Ta hand om er tills dess!



Uppdaterade Lite om mig, del 2, istället. Onödigt att göra om en hel ny frågesida.

Ledsen, Sverige, men jag bor i den finaste staden

Att inleda dagen med en promenad genom Vasaallén, förbi Schillerska Gymnasiet, genom Haga och sedan uppför Linnégatan en solig morgon som denna är underbart. Det slår mig varje gång vilken fantastiskt vacker stad jag bor i och hur mycket jag älskar Göteborg. Det är mycket som är bra nu och om tjugo minuter börjar min föreläsning.

Det märks verkligen att det börjar bli höst, det är betydligt kyligare i luften. Fick sätta på mig min dunparkas; både för att slippa frysa och för att undvika att bli förkyld. Jag har varit välsignat fri från förkylningar, men efter gårdagens felaktiga val av jacka känner jag att snuvan börjar komma även till mig. Jag väger lite för lite för mitt eget bästa och därför måste man sätta på sig mer kläder. Logisk ekvation.

Möttes också av den glädjande nyheten att alla börserna steg igår. Stockholmsbörsen steg med hela 8,8% och Asienbörserna stiger med likartade siffror, vilket är otroligt skönt. Nu väntar jag med spänning för att se om detta hjälper att vända den negativa trenden. Att vi är nere i en lågkonjuktur är givet, men den behöver inte bli värre än vad den redan är. De omfattande europeiska och amerikanska krispaketen, tillsammans med staters aktieköp i banker, insättningsgarantier och räntesänkningar bör lindra. Dock börjar det riktigt stora arbetet nu - att behålla denna uppåtgående trend. Vi får se hur det går med den saken. Är detta ett slut på den amerikanska ekonomiska dominansen? Är en ny världsordning sakta men säkert på väg att etableras? En världsordning där Asien och Europa har fler mandat än USA? Inget resultat vi kommer få se nu, men jag kommer med glädje hålla mina ögon på framsteg. Att det europeiska samarbetet haft betydelse, det är klart!

Nu skall jag bege mig till salen för ännu en intressant föreläsning med Björn.

Ha en otroligt härlig dag, allihopa!

Glada måndagen?

Foto: Richard Drew/AP (www.dn.se)


Det hör inte till vanligheten att gå in på DN.se och mötas av "REKORD PÅ WALLSTREET"; Dow Jones och Nasdaq har båda gått upp med 11,2 respektive 11,8 %. Helt fantastiskt! Dock återstår det under morgondagen att se om dessa resultat består. Med största sannolikhet är de ett resultat av de europeiska krispaket som tagits fram. Ett plus ett blir alltid två.

Någonting annat glädjande är att boräntorna är på väg ner. Greppet om finansmarknaden börjar äntligen ge resultat. Men som sagt, ingenting är säkert och det kan när som helst ändra sig. Dock är det väldigt glädjande att se någon form av resultat!


Med denna glädjande nyhet beder jag er alla godnatt.

Använd IMF, G7!

http://media.pressofatlanticcity.com/smedia/2008/10/11/19/Finance_Meetings_.sff.standalone.prod_affiliate.101.jpg
DSK har anledning att skärpa tonen!

Vi befinner oss i en enorm finanskris som har bidragit att stater börjat bli delägare i banker, lida av enorma likvida svårigheter och krispaket efter krispaket avlöses varandra - samtidigt som börserna faller. Mitt i denna kris finns ett globalt finansinstitut som bildats för att hålla den internationella finansmarknaden likvid och solvent; ett institut som gång på gång påpekat krisens problematik och svårigheter, och som nu erbjuder länderna hjälp och lån för att klara sig genom detta. Jag pratar naturligtvis om den Internationella Valutafonden, IMF.

Men ändå tvekar de rika länderna. En efter en drar på möjligheten att låna från det institut vars enda egentliga uppgift just är att gå in i sådana här kriser. Och varför? Det finns två förklaringar varför, i min värld. Det första av anledning att IMF fått en status som "tredje världens valutafond", men inte minst; konditionalitet. För varje lån en stat tar kräver IMF att staten gör en del åtgärder i sin ekonomiska politik. Landets frihet att själv bestämma sin ekonomiska politik minskar därmed. Vi har sett detta i Syd; hur länder tvingats bedriva en ekonomisk politik i enighet med IMF. Även om konditionaliteten kritiserats och förändrats består den än. Och detta skrämmer länders finansdepartement - trots att de själva varit med och tagit fram dem.

Istället försöker länderna lösa problemet själva, men det är samtidigt att helt underminera den institution de själva varit med att ta fram. Kanske är det dags att en gång för alla faktiskt göra en förändring i IMF? I samband med att IMF fick en ny VD (det kallas så), Dominique Strauss-Kahn (DSK), har rösterna om reformering inom IMF höjts och det är dags att slå slag i saken.

Och jag hoppas verkligen att de starka (och dessvärre påverkade staterna) tar sitt ansvar och använder det organ som bildats just för att kunna hantera den här typen av kriser. Någonting annat är rent löjligt!

Nu kommer hösten!

Burr, vilket väder det var idag!
Önskar jag satt på mig Everest-parkasen, men jag tog min skinnjacka istället. Kan säga att jag frös en del. Tittar man på SMHI:s rapporter blir det kallt i dagarna framöver, dock med sol. Trevligt. Det blir att köpa fodrade sulor.

Nåväl. Dagen fortsatte i samma trevliga tempo som tidigare. Var hemma hos en vän och ställde upp på en intervju om mitt skrivande. Det är roligt och komiskt hur mycket man börjar tänka.

Under "dö-tiden" mellan att min föreläsning tagit slut och att jag skulle hem till min vän, spenderade jag först och främst på Stadsbiblioteket och läste deras utländska tidningar. Sedan tog jag mig en tur till Wettergrens på Avenyn och insåg att jag vill ha majoriteten av böckerna där. Hur mycket böcker kan man köpa innan ryggen faller ihop och plånboken försvinner? För att inte tala om bristen på bokhyllor! Vi alla missbrukar någonting och jag har en tendens till att missbruka böcker. Fördelen nu är dock att jag inte bara köper dem; jag läser dem också. Tidigare hade jag tendens till att enbart köpa dem. Nu har jag dock faktiskt köpt mig en större bokhylla som kommer kunna fylla alla mina böcker - och fler. Maniac...

Ni vill ha lite nyheter också? Det kommer....


...om en stund!

Högsta betyg!

JAG FICK VG!
Kan inte beskriva känslan av att återigen få högsta betyg på en tenta - en hemtenta i detta fall. Sedan jag började läsa internationell politik och utvecklingsstudier har jag gång på gång fått samma betyg på tentorna; högsta betyg - VG. Jag tror det säger sig självt att det är precis det jag skall syssla med. Allting annat jag läst är bara av sekundär betydelse i sammanhanget.

Jag är helt enkelt fruktansvärt stolt och lycklig eftersom jag, på den här tentan, vågat gå utanför mina trygga ramar och våga tolka tänkare. Inte bara se på vilka givna riktlinjer det finns. Skall jag vara ärlig var jag livrädd över vilka resultat det skulle ge och blev därför riktigt lättad när jag märkte att det gick hem. Imorgon skall jag med stolthet vara med och få tillbaka tentan. Sedan skall jag ge järnet för de kommande!

Nu blir det bibliotek och sedan intervju.

Vi hörs senare!

Planer en måndagmorgon

Godmorgon på er!
Jag kom i säng någorlunda i tid igår och känner mig någorlunda pigg. Lite uppjagad och stressad dock, men det beror mer på stundande tentaresultat och en hektisk vecka än på någonting annat. Jag har fullt upp de två kommande veckorna, men löser inte stress genom att gå runt och oroa sig över hur mycket man har. Man löser enbart stress genom att göra någonting åt det. Och i mitt fall är det precis så jag lärt mig hantera det. Listor helt enkelt. Man använder sin kalender, gör en planering och sedan följer man den planeringen. Inte slaviskt, det klarar ingen av. Men sitter man med flera tunga saker på rad finns det inget annat val. Grubblerier är aldrig bra, även om jag nog tidigare slagit världsrekord i det. Man lär sig någonting med tiden, det är uppenbart.

Nåväl. Veckan som kommer ser ut som följer:
1. Moduluppgift om religiös fundamendalism skall in och jag skall ha den färdig på onsdag så jag senare kan koncentrera mig på allt plugg till tentan om två och en halv vecka, samt mitt 4-7 sidiga PM
2. Tentaresultat idag/morgon. Varför jagar man upp sig på resultat?
3. Hettne-seminarium/konferens på fredag
4. Intervju med en vän idag
5. 4 stycken föreläsningar och definitivt X hundra sidor kurslitteratur som skall bli läst

Jag har en bättre planering i min filofax som följer med mig som en liten hund. Nu skall jag gå och dricka en stark kopp kaffe och äta frukost.

Ha en riktigt härlig dag så hörs vi senare.

Konsten att slappna av

Nu på eftermiddagen kände jag av den stundande stressen för nästa vecka. Skall bli en rolig vecka, men tentaresultatet på tisdag är alltid lika närvarande. Därför har jag valt att helt slappna av denna söndagkväll och hur gör jag detta bäst? Pysslar med min roman, naturligtvis. Mycket roande.

Har tänkt gå och lägga mig tidigt ikväll, så jag är utvilad imorgon. Skall hjälpa en vän genom att ställa upp med en intervju och dessförinnan har jag föreläsning. Imorgon börjar också mitt riktiga fokus på studierna och kurslitteraturen. Två och en halv vecka innan salstentan. Det känns som det är tenta ständigt och jämt, men på tisdag är det faktiskt två veckor sedan jag hade det senast. Veckorna går i en väldig hastighet!

I nästa vecka kommer ni få en hel del trevliga nyheter, diskussioner och annat trevligt. Förhoppningsvis fungerar Blogg.se som den skall också.

Jag önskar er alla en jättetrevlig kväll!

Det är ett ständigt givande och tagande

Copyright: http://stockholm.city.se/article_images/28/80/2880.jpg

Isabella "Blondinbella" Löwengrip har bränt ut sig och tar en bloggpaus. Kanske tillfälligt, kanske förevigt. Åtminstone om man skall tro tolkningarna som gjorts i media och hennes "uttalande" i bloggen. Själv är jag ingen flitig läsare av Blondinbella och det är mestadels i media man stöter på denna 17 åring, men jag reagerade starkt när jag läste om hennes beslut och orsaken till beslutet. Och tyvärr kan jag inte säga att jag är förvånad, men vad som gör mig ledsen är att det fått gå så långt.

Att vara ung och driftig är på många vis en dödsdom. Man vill vara framgångsrik inom alla områden, någon omänsklig tanke om att man klarar av allting. Att man skall klara av allting och att misslyckande är detsamma som tecken på brist på styrka och diciplin. Det är oroande hur många unga som känner detta och själv är jag definitivt en av dem. Eller snarare, jag var en av dem. När jag var i Isabellas ålder höll jag på att gå in i väggen på grund av att jag skulle vara den perfekt lyckade människan med bäst betyg, framgång som elevrådsordförande, vara delaktig i flest utomskolmässiga aktiviteter som FN-föreningen och konferenser. Jag skulle skriva ett perfekt projektarbete som skulle bli storslaget och hade ständiga järn i elden. Resultatet hade blivit katastrofalt utan min familj och vänner som satte stopp för det och fick mig, sakta men säkert, att inse vad som är viktigt i livet. De lärde mig säga nej och idag, men faktiskt inte förrän idag, har jag äntligen kommit dithän att jag prioriterat bort det mesta utöver mina universitetsstudier. Det är ett ständigt givande och tagande, och jag valde min framtida karriär som forskare mot att bli en ständigt uppbokad ungdom.

Jag hoppas Isabella Löwengrip har lika bra människor omkring sig som får henne att sätta stopp för denna cirkus. Hon är satt under en omänsklig press; inte bara för en 17 åring, utan för en människa. Det som ter sig så lätt och roligt på ytan blir en pina när det blir krav och tvång. Och för en 17 åring med de viktiga gymnasiestudierna i ryggen och drömmarna om juristprogrammet finns det bara en väg att gå - och det är den hon valt. Det är aldrig värt det, trots att man tror det när man sitter mitt uppe i ekorrhjulet.

Jag har tackat nej till min ordförandeplats i RVS och påtänkta engagemang i Utrikespolitiska föreningen, samt andra funderingar jag hade för att jag insåg någonstans att det räcker gott och väl med mina studier. Det räddade mig från utbrändhet och jag är mer än tacksam för de råd jag fått på vägen. Jag hoppas med hela mitt hjärta att Isabella får liknande råd och att hon hoppar av tåget innan det krossar henne. För har man en gång varit mitt i elden är det omöjligt att helt komma därifrån.

Och ännu en strålande höstdag står för dörren

Att vakna upp i tid och till strålande höstväder var betydligt bättre än gårdagens sena uppvaknande till en grå oktoberdag. Det tackar vi för och jag skulle tro det blir en promenad om en stund. Behöver ut och få lite luft.

Men dagen bjuder på en hel del jobb också, suprise? G7-mötet är avklarat och de har kommit ut med en rapport jag skall läsa igenom. Dessutom har DN startat med en trevlig extrainsatt bevakning om det stundande amerikanska valet. Bush har tappat 66 % i förtroende från det amerikanska folket; från 92% till 26%. Imponerande, inte sant? Och absolut ingen överraskning. Det skall bli hemskt intressant att studera hans antagna policies och handlingar nu i efterhand. Man ser inte mycket för tillfället, inte minst eftersom man inte har någon motpol.

Dagen ser ut som följer:
1. Skriva klart min diskussionsuppgift. Den var klurigare än vad jag väntat mig!
2. Läsa om G7-mötet, IMF:s rapport och Världsbankens förslag

Dagen blir en uppsummering av det jag missat. Det är oerhört viktigt med sådana dagar eftersom nusituationsbedömningar är det som leder oss framåt. Jag har nästa vecka på mig att verkligen läsa min litteratur. Det krävs båda delarna!

Jag återkommer med kommentarer som vanligt.

Sarah Palin...

Jag kan inte hjälpa det, men så fort jag lyssnar på denna kvinna fylls jag av två känslor; först förvåning och sedan en blandning mellan total nedlåtelse och huvudskakningar. Hennes okunskap i internationella frågor, hennes förmåga att tappa fokus och blanda ihop riktig verklighet med Palin-verklighet och sist, men inte minst; hennes fatala intervjuer. Vad kan hon och vad får hon för sig att säga? Jag får en känsla av blandning mellan en intervju med en dokusåpakändis och en audition till Idol när jag ser henne; nervositet och inprentade repliker.

Och det är hemskt synd. När jag fick reda på att John McCain valt en kvinna som vicepresident tog feministen i mig ett skutt av glädje. Det är ett stort steg för republikanerna; ett steg vi hittills sett enbart från demokraterna. Men när jag sedan läste vad Palin står för, vad hon kämpar för och vilken bakgrund hon har blev jag ett stort frågetecken. Vilken tanke avgjorde valet av Palin? Jag är övertygad om att McCain kunnat hitta både erfarna och kunniga kvinnor i det republikanska partiet som hade kunnat rädda kampanjen. Man kan tycka vad man vill om kvinnor som Condoleezza Rice och hennes nästintill osunda band till Bush-släkten, men kunnig och kompentent är hon på många plan. Är det för att säkra den religiösa högerns stöd? Är det för att vinna de konservativa och religiösa familjerna? Oavsett anledning kan man säga att det misslyckats och jag hoppas - om nu McCain mot alla odds vinner valet, vilket få av oss tror han gör - hon har gömda talanger och en enorm förmåga att lära sig fort. Hon är trots allt då vicepresident för den äldste presidenten i amerikansk historia.





Sarah Palin pratar om utrikespolitik


Beck och godis

Bra och lugn lördagkväll, precis så jag uppskattar dem.
Skönt avkopplande med "Stjärnor på is" och sedan "Beck: Pensionatet Pärlan". Jag tillhör den kategorin människor som inte sett alla Beckfilmer och har därför både en och annan godbit att se framemot. Denna film var inte ett undantag.

Nu tänker jag faktiskt gå och lägga mig, för att kunna komma upp i tid imorgon. En bra uppstart för nästkommande vecka som innebär tentaresultat och faktiskt en läsdag. Skall bli mycket trevligt. Eller ja, läsdagen skall bli det iallafall.


Godkväll!



Varför äter man lösgodis när man vet att det hela slutar med att man blir illamående? Det är för mig en fullständig gåta. Dessutom lyckades jag skära mig rejält illa att blodet rann längst min häl. Jag, som både är otroligt känslig vid blodförlust samt blir förskräckt vid blotta synen av blod, blev likblek och svimfärdig. Samtidigt var jag illamående efter godiset och påverkad av en riktigt varm dusch. Ingen bra kombination och jag var nära att svimma ett flertal gånger. Det är inte bara för bruket av våld jag blundar vid häftiga scener i filmer; det är även synen av blodet. Men det hela slutade tack och lov väl!

Nu beder jag er alla godnatt!

Hjälpsamma lärare!

Jag hade mailat min lärare i Religionsvetenskap angående mitt betyg på Moduluppgiften, som blev G och inte det VG jag då hoppats på (jag har blivit mer sansad i betydsförväntningarna eftersom ett VG är ett stort betyg på universitet). Hon tog sig besväret att gå igenom min uppgift och förklara orsaken till G:et. När hon lyfte fram vad som skilde ett G och ett VG för henne - det är alltid olika från lärare till lärare - blev det hela väldigt tydligt för mig. Bland annat poängterade hon att jag använder starka ord. En utmärkt påpekan och jag ställer mig helt bakom den. Det är ett problem jag insett jag har; jag använder gärna ord som "hänförelse" som har en stark betydelse. Detta måste jag tänka på som blivande forskare eftersom ord lätt kan missuppfattas.

Tack, Helena!


Och så var det detta med DEBATT

http://tvplaneten.se/polopoly_fs/1.386951!image/1444567066.jpg_gen/derivatives/w450/1444567066.jpg


SVT:s DEBATT kan både vara givande och irriterande att titta på. Denna hopkok av personer, de flesta helt avsaknade av någon form av talang för att debattera, som på alla sätt och vis skall framhålla sin åsikt. Denna gång var det både ris och ros, men å andra sidan var det också kontroversiella ämnen. Varning för långt inlägg!

Flödar alkoholromantiken hos Blondinbella?
Debatten inledes av en oerhört kort diskussion om alkoholromantik och Blondinbella. Denna "storbloggare" skall ha blivit anmäld till socialen av en läsare. Socialen skall ha kontaktat hennes föräldrar, men utredningen skall direkt ha lagts ner då den saknade relevans. Dock snappade Aftonbladet upp nyheten och skrev en artikel med rubriken "Blondinbella dricker mer än vuxna". Efter det var debatten igång. I DEBATT skulle Blondinbella möta nykterhetsförbundets ordförande Robert Damberg, som innan publicerat en debattartikel på svt.se om att "bakom varje alkholdrickande ungdom finns en vuxen". Under den mycket korta debatten framhöll han detta (samtidigt som han helt ställde sig bakom Blondinbella) och Blondinbella själv menade att "Jo, visst är det fel att dricka, men jag gör det ändå eftersom vi måste se till verkligheten". Janne Josefsson blev märkbart irriterad på denna brist på inlägg att han ställde Blondinbella mot väggen med bilder och argument. Debatten i sig var meningslös då den inte ledde någon vart. Själv ställer jag mig dock bakom Josefssons argument och frågor om varför Blondinbella, med unga fans och mängder av läsare, väljer att lägga ut den typen av bilder. Jag vill också gärna veta vem som släpper in henne på klubbar, vem som köper ut alkohol till henne och varför hon lägger upp bilderna. Vad vi gör privat är en sak, vad vi lägger upp på offentliga bloggar är en annan. Diskussionen om tonåringars alkoholförbrukning och om vad som sänds ut i storbloggar är väsentligt, och fröken Blondinbella får säga vad hon vill om sin alkoholförbrukning och förebildstatus; det finns alkoholromantik i bloggen och den skall tas på allvar. Däremot skulle jag önskat en längre debatt om ämnet och jag hade mer än gärna önskat att Josefsson bjudit in Aftonbladet. Två tonåringar som diskuterar ungas alkoholförbrukning är löjligt.

Är det rätt att använda politiskt våld som metod

Debatten fortsatte med diskussion om politiskt våld, där Josefsson bjudit in såväl AFA, Motståndsrörelsen, Socialister och Sverigedemokrater. Även en journalist från Kvällsposten och en riksdagsledarmot från folkpartiet var också med i debatten. Intressant det som sades, där båda parter legitimerar sitt våld med åsikten; vi vill säkra säkerheten. Vi lever i ett land med yttrandefrihet och demokrati, och därmed har vi rätt att demostrera. Vilket är helt korrekt. Vi har såväl yttrande- som mötesfrihet i Sverige. Var och varje man har rätt att uttrycka sin åsikt i tal, skrift och i organisationer. Men vi har också någonting som kallas "mänskliga rättigheter"; någonting som står i FN:s stadgar och är implementerat i EU:s grundlag, en grundlag som ligger över våra egna grundlagar. Mänskliga rättigheter sätter ett likhetstecken mellan respekt för alla människor; oavsett sexualitet eller hudfärg, etnicitet eller åsikter.
   Båda partner legitimerar sitt eget våldsutövande och menar till och med är rätt att bruka våld mot de som redan gör det; att det annars inte fungerar. Föder våld just våld? Är det fredliga demostrationer eller är det bara en vit lögn, skapad av kanslierna bakom demostrationerna? Varför är det okay för de "rumsrena" ungdomspartierna att störa extremistiska ungdomspartiers torgmöten, men inte vice versa? Expo's chefredaktör Daniel Poohl menar att det inte är förrän vi tar dessa partier på allvar som vi kan bemöta dem. Är det så?

I min värld finns inget legitimt politiskt våld.
Rätt och slätt, men oerhört förenklat. Oavsett om det bedrivs på lokal, regional, nationell eller internationell nivå. Detta är dock enbart i teorin. I praktiken förekommer det och man kan fråga sig; är det okay att använda politiskt våld som metod om man befinner sig i en nedtryckt regim? Gör motstånd våldet legitimt? Är det målet som skall avgöra om ett politiskt våld skall accepteras? Eller är det så att man fokuserar så i den milda grad just på det politiska våldet att man glömmer det som är orsaken till att våldet bedrivs; nämligen övertygelsen och den gemensamma kampen mot "orättvisan", mot den "ariska och rena rasen", mot avvikande sexualitet. Varför har extrema rörelser kommit fram? Vad i vårt samhälle har bidragit till det? Det är där diskussionen borde ligga. Våldet i sig är av sekundär betydelse, egentligen. Den politiska övertygelsen är det primära. Och frågan är inte om man SKALL stoppa det utan om man KAN göra det. Precis som det diskuterades om ungas alkoholkonsumtion och att "vi inte kan ändra på verkligheten", kom det upp "kan vi förhindra att det bildas extrema grupper?". Både ja och nej, man finner resultat redan tillbaka på i kolonialiseringen, i spridandet av imperium och tillbaka till den mänskliga historiens framväxt. Men om vi kan möta det? Ja, det kan vi. Men inte genom att fokusera på det som är enklast, utan att försöka möta kärnan i verket. Vi måste, som Expos chefredaktör sade, ta dessa grupper på allvar och möta deras argument. För extremistiska grupper och deras politik är ett resultat av vår egen brist på att ta itu med de stora, problematiska frågorna och sålänge vi inte kan bemöta det, kan vi heller inte förhindra spridningen av extremism. Extremism är inte, trots en del konstiga övertygelse om det, en del av det demokratiska samhället, utan en konsekvens och exkludering av viktiga politiska frågor.

Är pappor sämre föräldrar?
Sista debatten byggde på KP:s undersökning som visade att barn hellre vänder sig till sin mamma, kompis, fröken och ett flertal andra personer innan de vänder sig till sin pappa. Ett tragiskt resultat och leddes till en vild diskussion där huvudståndpunkten var att mammor tenderar att vända sig till barnet medan pappan backar och väljer att vara "lekpappa". Mamman tröstar och pappan leker. En ledarskribent från DN menade att "it takes a village to rise a child" och en professor att "det ligger hos personen". Och kanske är det så att våra könsroller och biologiska band skapar att många vänder sig till sin mamma före sin pappa, men vad som skrämmer mig mest är varför pappan kommer på femte plats. Detta diskuterades inte alls, utan det var mer fokus på mamma vs pappa, där mamman - komiskt, men inte överraskande - nästintill får en eogistisk stämpel. Att hon måste "backa" ett steg för att pappan skall komma fram. Urlöjigt, enligt mig. Ser man på min egen familj kan man se en mer klassisk könsuppdelning, med mamma som var hemmafru tills jag gick i skolåldern innan hon började studera, att jag och mina syskon sluppit allt vad dagis, fritids, dagmamma o dyl heter samt att pappa har varit den som arbetat. Det är möjligt att det är det som skapat att jag har en annan relation med mamma än med pappa, men det gör inte att jag skulle gå till min lärare eller vän än till pappa. Snarare tvärtom; jag för mer en gärna en diskussion med pappa.

Jag tror inte felet ligger i att kvinnan tar hand om barnet, det gör inte pappan till något annat än möjligtvis en andra plats. Istället tror jag uteslutande det ligger hos personen och det faktum att barn idag ser oroväckande lite av sina föräldrar
. En kvinna har, i en vanlig situation, en unik relation med sina barn. Inte för att hon skulle vara en bättre människa, utan för att hon väntat och fött barnet. Sedan gör det inte henne till en bättre förälder, men det sätter henne i en annan biologisk relation. Kanske är det så att dagens pappor har det svårare att nå en känslomässig roll i sina barns liv pågrund av de könsroller de vuxit upp med? Att de då helt tar avstånd och inte vågar söka kontakt? Det är mycket möjligt. Jag är ingen sociolog och har ingen kunskap i de mönstren, mer än mina egna erfarenheter. Och sist, men absolut inte minst; vilken typ av barn har svarat på frågorna? Vad har de för erfarenheter och minnen med sig i bagaget? Vilken pappafigur har de?


Lite diskussion om torsdagens debatt. Den som lyckats och orkat läsa igenom detta får en applåd av mig.

GODMORGON?!

Jesus Christ, jag vaknade halv ett!
HALV ETT. Helt sanslöst, jag måste varit helt slut. Om man bortsåg från att jag väcktes klockan kvart i åtta av att mitt mobilalarm gick igång (hade glömt helt stänga av det), sov jag oavbrutet. Dock avskyr jag att vakna så sent; jag är seg och orkar inte med särskilt mycket. 10-11-tiden är perfekt för mig och jag brukar sällan vakna efter 10:15. Dessutom är det tråkigt höstgrått utanför rutan. Men det hindrar mig inte för att sätta igång med lite arbete. Har ätit frukost och hunnit diskutera svensk politik, alltid lika givande.

Dagen lyder följande:
- Titta på torsdagens DEBATT på SVT-play. De skall ta upp Blondinbellas alkoholromantik och politiskt våld. Är mer än trött på dessa "storbloggare", men jag är glad att de äntligen nämner deras romantiska alkoholkonsumtion.
- Skumma dagens nyheter och titta upp Socialdemokraternas budgetförslag
- Skriva min religionsvetenskapliga diskussionsuppgift

Vi börjar där. Fram tills vi hörs igen kan ni lyssna på dagens "plåga" (jag har redan lyckats få en sådan):




Årets Nobelprismottagare i Litteratur och Fredspris 2008

http://www.walf.sn/images/j8_4967.jpghttp://www.setimes.com/cocoon/setimes/images/2006/11/01/SVETLAphoto.jpg


Jag vill verkligen gratulera Martti Ahtisaari till Nobels fredspris 2008. Martti Ahtisaari, som f.d President i Finland, har på ett flertal områden arbetat för fred och säkerhet, inte minst i Aceh. Såhär lyder en del av förklaringen till priset:

"Throughout all his adult life, whether as a senior Finnish public servant and President or in an international capacity, often connected to the United Nations, Ahtisaari has worked for peace and reconciliation. For the past twenty years, he has figured prominently in endeavours to resolve several serious and long-lasting conflicts. In 1989-90 he played a significant part in the establishment of Namibia's independence; in 2005 he and his organization Crisis Management Initiative (CMI) were central to the solution of the complicated Aceh question in Indonesia. In 1999 and again in 2005-07, he sought under especially difficult circumstances to find a solution to the conflict in Kosovo. In 2008, through the CMI and in cooperation with other institutions, Ahtisaari has tried to help find a peaceful conclusion to the problems in Iraq. He has also made constructive contributions to the resolution of conflicts in Northern Ireland, in Central Asia, and on the Horn of Africa"
-
Nobelkommitéen

Jag vill även gratulera Jean-Marie Le Clézio för Nobelpriset i litteratur. Le Clézio har skrivit böcker som Allt är vindÖken och Rapport om Adam. Akademiens motivering lyder: "uppbrottets, det poetiska äventyrets och den sinnliga extasens författare, utforskare av en mänsklighet utanför och nedanför den härskande civilisationen"

Gratulerar!

Leann Rimes - Please Remember



Kompenserar dagens brist på vettiga inlägg med att publicera en av mina absoluta
favoritsånger. Den är vacker, spröd och jag tror inte en människa inte påverkas av den.

Imorgon lovar jag bättre resonemang,
fler intressanta nyheter och annat trevligt.

Nu skall jag skriva vidare på min roman,
se på en härlig film och bara vara.

Man behöver sådant också.



Godnatt!

Helg och Björn Hettne

ÄNTLIGEN HELG!

Jag trodde aldrig jag verkligen skulle skrivit det med så stora bokstäver, men det är sant. Jag är helt slut, så trött att jag knappt kan hålla ögonen öppna. Därför är det helt fantastiskt att det är fredag och två sovmornar ligger framför mig. Jag behöver inte berätta att jag skall utnyttja dem väl?

Nåväl. Föreläsningen med Björn Hettne var på riktigt gammalt professormanér, vilket passar mig. Dessutom fick jag briljera lite (inte lika mycket som jag ville, men all tid finns inte när man vill det). Han var tack och lov ingen "besvikelse" (jag har allt för många gånger varit på föreläsningar med "viktiga" personer och det brukar sluta med att man har alldeles för höga förväntningar och blir besviken), tack och lov. Mina höga tankar om Björn Hettne består!

Jag åkte hem direkt efter föreläsningen och passade på att köpa fredags/lördagsgodis (det beror lite på). Jag behöver sova ut ordentligt innan jag kan sätta mig med någon form av studier. Av någon anledning har den här veckan tagit hårt och jag skulle anta det bero på att den här kursen håller ett högre tempo. Men jag skall ta igen tiden nu i helgen och läsa ordentligt. Dock inte idag. Idag blir det läsning, skrivning på manus och en härlig film. Precis som fredagar skall vara.

Ta hand om er!


Godmorgon!

Äntligen fredag!
Även om jag hade svårare än svårast att vakna. Men imorgon och på söndag blir det två långa sovmornar, jag får se det så. Dagens som följer idag kommer bli intressant. Föreläsning med Professor Emertius Björn Hettne. Jag missade honom förra gången, så det känns mycket bra att få lyssna på honom idag. På en mer human tid, 11-13.

Sedan får vi se om jag åker hem eller stannar. Mycket tyder på att jag faktiskt stannar och läser lite. Men det får mitt sinnestillstånd helt avgöra. Vi har besök i kväll, dessutom.

Nåja, jag tänker gå upp och dricka kaffe, och läsa morgontidningar. Kom på mig själv igår kväll att inse att det är endast är 3,5 år kvar tills jag skall söka till forskarutbildningen. Och under de åren kommer jag skriva såväl en C som en D-uppsats (Masterthesis), samt ha möjlighet att plocka ut en magisterexamen. Känns som ett bra beslut, trots allt, att läsa Masterprogrammet.


Hoppas ni alla får en riktigt härlig och händelserik dag!

Ny design!

Se man på maken, en helt ny design på bloggen!
Kände att den föregående mellanstadie-touchen inte riktigt fungerade. Är inte helt nöjd nu heller, men allting blir bättre med tiden. Det är som vin.

Förövrigt ser jag framemot nästkommande vecka. Många intressanta föreläsningar och dessutom årets "Björn Hettne-seminarium". Denna gång en konferens med flera tunga namn inom Globala utvecklingsstudier och Internationella relationer. Skall bli otroligt roligt och jag lös nog upp som ett litet ljus när Bent nämnde det. Det är roligt med mina reaktioner. Ibland kan jag tycka att jag själv överdriver och att jag tar mig själv på alldeles för stort allvar; gör en höna av en fjäder. Men jag tror att det är en naturlig reaktion när man hittat rätt. Det blir som någon form av nyförälskelse; man kan inte få nog. Mitt "förhållande" med det här ämnet har gått fram och tillbaka, och jag börjar äntligen bli trygg. Överlusten till studierna går i omgångar och jag var nyligen inne i en mindre "svacka". Nu har den ersatts av nya tag, precis som det skall vara i början av en kurs. Samma visa varje gång och det är precis det som jag är lycklig över. När jag känner så vet jag att jag valt helt rätt och det är bara att fortsätta tro och kämpa. Vi alla är skapade för någonting i den här världen, som min gamla historialärare skulle ha sagt.

Nu skall jag äta kvällsmat och därefter tänker jag helt enkelt gå och lägga mig. Trötthet har ingen ålder!

När orden inte räcker till

Vet inte om det är allmän torka eller trötthet som gör att jag idag helt saknar idéer om blogginlägg. Varenda gång man skall skriva försvinner orden. Mycket märkligt för en individ som lever på sina ord, men de återkommer. Trötthet och lågt blodsocker brukar vara anledningarna. Dessutom blir det besök imorgon och jag har fått pyssla med ovetenskapliga sysslor som städning och undanplockning. Finns roligare händelser i livet, kan jag erkänna.

Sitter med IMF:s Global Financial Stability Report som bör läsas. En liten nätt lunta på 173 sidor. Om jag känner IMF:s rapporter rätt består det mestadels av olika kurvor och "boxar", vilket är en fördel. Dock tänker jag vänta med att läsa den tills helgen. Eller läsa är väl att ta i; titta igenom snarare. Man är inte mer än människa, trots allt. För er som själva vill läsa den hittar ni den här. WEO (World Economic Outlook, IMF's egna analyser) hittar ni här.

Själv tänker jag spendera kvällen med trevlig läsning.

Trevlig kväll på er!


Det blir en master för mig!

Äntligen hemma!
Dock känns klockan som senare än halv fem, men så blir det när man börjar väldigt tidigt. Imorgon är det mer humant; 11-13, men jag har också tänkt plugga efteråt. Björn Hettnes föreläsning. Har inte hunnit läsa allt så noga jag från början tänkt, men det har hänt så mycket annat. Skall dock titta igenom och försöka ta mig igenom hans senaste lilla bok "Vad är utveckling?". Kursboken "Från Pax Romana till Pax Americana" läste jag trots allt i våras!

Dagen har varit riktigt trevlig. Hade först en lång föreläsning om Indien, vilket var intressant. Speciellt blev det intressant på slutet då jag verkligen kunde koppla grepp om konflikten mellan Pakistan och Indien på ett sätt jag förut inte kunnat. Sedan fick jag ett flertal riktigt bra boktips av en kursare. Vi diskuterade "Tro, terror och tolerans" och han hade tydligen en hel privat litteraturlista. Efter att ha letat ordentligt efter mina handskar köpte jag en takeaway-kaffe på 7eleven, läste lite tidningar och sedan träffade jag på en kompis som jag inte träffat på ett bra tag. Härligt!

Eftermiddagen bestod av "Rasismens historia - del 2" och lite frågor/svar om hur man kan lägga upp sina studier i IR respektive GUS (eller båda, som jag läst). Jag passade på att fråga Bent (vår studierektor tillika lärare) om man kunde doktorera på en vanlig D-uppsats och därmed skippa masterutbildningen. Han var ärlig och sade; drastiskt sett kan jag göra det, men jag konkurrerar då mot personer som läst en 2 årig master och det är svårt att bli antagen utan en masterexamen. Det gjorde mig sak klar; jag väljer att ta en masterexamen.

Av flera skäl är en masterexamen ett bättre beslut än en D-uppsats. Först och främst får jag möjlighet att fördjupa mina kunskaper ytterligare, utbildningen är helt på engelska och jag är 25 år när jag tar examen. Jag hade bara varit 23 år om jag valt D-uppsats och även om jag tycker jag besitter kunskaper som är extraordinära tvivlar jag på att så helt är fallet. Jag hade varit en väldigt påläst 23 åring, men jag hade också konkurrerat med väldigt pålästa och välutbildade 25 åringar. 1,5 år extra på universitetet skadar verkligen inte. Dessutom har jag tänkt uppdatera mina kunskaper i statskunskap och gärna kulturgeografi. Jag är oerhört tacksam för mitt halvår samhällskunskap, då jag fick politisk idéhistoria, mediekommunikation, nationalekonomi och statskunskap på ett bräde. Kopplar man samman det med tre år av riktigt bra samhällskunskapsundervisning i gymnasiet har jag ett försprång av guds nåde. Det är dags att jag fortsätter med det försprånget!

Att söka forskarutbildningen vid 25 års ålder är betydligt bättre än vid 23 år och jag kommer vara mer än mogen. Masterexamen kommer läsas vid Göteborgs universitet, då jag tänker doktorera vid samma institution. Det är de lärare jag skall imponera på och att då läsa den någon annanstans hade varit lite korkat.


Återkommer med lite diskussioner om dagens nyheter!

Riksbanken sänker räntan

Borde naturligtvis varit med bland morgonens "nyheter", måste varit brist på frukost. Ingves sänker, i samarbete med flera andra europeiska centralbanker och amerikanska Fed, räntan med 0,5 %. Ett liknaden initiativ har vi inte sett sedan direkt efter den 11 september och IT-boomen. Börsen fick sig ett glädjeskutt, men sjönk sedan och stängdes med -6,4%. Kritiker menar att Riksbanken är ute försent, men poängterar också vikten av sänkningen och att mycket tyder på fler sänkningar framöver. En del menar att det kommer diskuteras redan under Riksbankens penningpolitikmöte om två veckor, medan andra tror det kommer ske en sänkning vid årsskiftet. Vad som sker återstår att se, men det är upplyftande att se starka intitiativ.

Nu skall jag fokusera mig på historisk framväxt (föreläsningen som börjar om 15 min) och när jag kommer hem skall jag igenom IMF:s rapport om finanskrisen och vilka risker som finns. 

Vi hörs senare!

Lite morgonnyheter

Ukrainas parlament upplöses, eftersom det, enligt president Yushchenko, inte gick att samarbeta. Detta skrev Carl Bildt i sin blogg igår.  Fortsättning på den historien följer antagligen med tiden.

S och mp blir allians inför valet 2010. Inte alls oväntat. Det har varit på känn länge att vänsterpartiet skall kopplas bort. Mycket tyder på att s har mer att tjäna på enbart ett samarbete med mp, som har fått fler väljare och en tydligare politik. Nu återstår det att se hur det blir av vänsterpartiet och vad Lars Ohly tänker göra.

Carl Bildt kritiserar Ingvar Carlssons debattinlägg i gårdagens DN
. I sin blogg påpekar han att många av orsakerna till den svenska krisen i början på 90-talet låg i den politik som förts innan. Jag vet inte vad som var katalysatorn, men spekulationsekonomin fick full rulle under regering Bildt och de konsekvenser som följer en nyliberal ekonomisk politik. Dessutom tvivlar jag på att Sverige skulle ses som ett föredöme i den fråga. Möjligtvis i vårt sätt att hantera kriser, men det är ingen hemlighet att Friedman fick lämnas för Keynes vid de ingreppen...

Vem blir Nobelpristagare i litteratur? Idag kommer beslutet om årets nobelpristagare och jag väntar med spänning.


Godmorgon på er!

Godmorgon, torsdag!

Varför känns det som det är fredag idag? Det slog mig så plötsligt. Oavsett vad jag vill det skall vara är det torsdag och en två och en halv timmas föreläsning om Sydostasien står för dörren. Därefter väntas del 2 av "Rasismens historia" och därefter skall min studierektor tillika lärare Bent Jörgensen svara på lite frågor om studievägar inom IR och GUS. Skall bli intressant och jag skall fråga med honom om det är möjligt att skriva en D-uppsats. Masterprogrammet låter fantastiskt intressant, men jag är mer av en uppsatsmänniska. Dessutom är det just uppsatserna som granskas när man söker inte forskningsutbildningen.

Nåväl. Nu skall jag gå upp och äta lite frukost. Som jag förutspådde igår är tröttheten påtaglig. Undrar vad som varit speciellt med den här veckan, så jag kunde bli så trött?

Själv är jag hemma sent i eftermiddag, vi hörs då.

Ha en riktigt trevlig dag!

Resultat från andra presidentkandidatsdebatten

http://www.telegraph.co.uk/telegraph/multimedia/archive/01005/presidential-debat_1005670c.jpg



Vi har kunnat läsa i tidningarna idag om det jämna resultatet mellan Sen. Obama och Sen. McCain i nattens debatt i Nashville. Och jag medhåller på många punkter att debatten inte hade någon direkt vinnare, men det är av orsaken att debatten heller inte hade några riktiga glödheta diskussionspunkter. Väntat behandlades finanskrisen på många punkter; Obama lyfte fram vikten av regleringar och ett krispaket åt medelklassen. McCain poängterade att han vill hålla skatterna låga till hela det amerikanska folket och företag för att skapa arbete.

En annan fråga som var av vikt var sjukvården där Obama, som stundtals framställdes som en socialist av McCain, vill ha allmän sjukvård för dem som inte har råd att teckna en egen. Det betyder inte, poängterade han, att amerikanen inte har ett eget val, det betyder bara att alla skall få möjlighet till sjukvård - inte minst barn. McCain, å andra sidan och inte oväntat, gick rakt emot detta och menade att det är ett stort hinder för den fria (rationella?) individen; bättre att ge 5000 $ i skattelättnader så var och en själv kan välja sin sjukvård. Är sjukvård en rättighet eller en skyldighet för staten? Medan Mccain ansåg det var en rättighet, såg Obama det som en skyldighet att garantera vård för varje amerikanskt barn, oavsett årslön.

Mer centrerad eller decentraliserad stat? Det var en av de starka frågorna och där skilde de sig åt storartat. John "avregleringar" McCain står för den decentraliserade staten, medan Barack "mer centraliserad" Obama går åt motsatt håll. McCain trycker på skattelättnader för alla (inklusive de riktiga höginkomstagarna) samt att dra ner på utgifterna, Obama på tydligare regleringar och sänkta skatter för 95 % av invånarna; de som tjänar under 250 000 $/år. Det lustiga i det hela är att Obama framstår nästintill vänsterinriktad, när han i själva verket är betydligt mer åt höger än vad vi i europeisk mening kallar vänster. Socialliberal är nog en bättre betoning.

Utrikesfrågor berördes naturligtvis. Pakistan, Irak, Afghanistan, Israel vs Iran, samt Ryssland nämndes. Intressant i sammanhanget är fokus på Usama bin Ladin och övertygelsen om att al-Qaida kommer knäckas den dagen bin Ladin försvinner till nästkommande värld. Orimligt, då al-Qaida har (i runda slängar) ett flertal tiotusentals medlemmar och en ordentligt grund att stå på. Bin Ladin är mer en symbol i sig än en genväg till att knäcka nätverket. Tonen mot Pakistan var också ett diskussionsämne, där Obama menar att man måste bygga upp ett mer demokratiskt Pakistan och få med sig folket, men att sanktioner och press är legitimt om landet inte väljer att samarbeta mot talibanregimen och al-Qaida. McCain går i liknande banor, men hakar upp sig på Obamas eventuella sanktioner och menar att man måste "samarbeta". Övertron på Israel fanns hos båda kandidaterna och ingen ville direkt uttala sig om Ryssland. Båda trodde dock energifrågan skulle komma i betydelse i Ryssland och att det Ryssland måste förstå att deras beteende inte är acceptabelt.

Slutligen handlar det om miljöfrågor. Överraskande mycket, faktiskt. Obama vill inom 10 år göra USA självförsörjande och därmed inte beroende av varken Mellanöstern eller Ryssland; USA måste bygga upp ett miljövänligt alternativ som även räddar framtida generationer. McCain medhåller, men är inte emot etanol eller kärnkraft, något som Obama ställt sig frågande till.

Skulle man räkna antalet upprepade ord under debattens gång skulle Obamas favoritord vara "the middle class" och Mccains "Records". Säger en del var de står. Obama var självsäker och pratade många gånger i mer direkta direktiv till personen som ställde frågan, McCain pratade gärna till hela publiken genom sina upprepade "my friends". Obama kopplade McCain till Bush, McCain kallade Obama för okunnig.

En direkt vinnare finns det inte, men jag tvivlar på att McCain kan känna sig säkrare efter denna debatt. Mycket av det han sade har definitivt relevans för tillfället - men ur en negativ synvinkel då den ekonomiska politiken (av förklarliga skäl) påminner allt för mycket från Bush. Dessutom har McCain lasten att han inte riktigt kan kritisera Bush då båda tillhör samma parti och han är beroende av Bush' stöd.

Nästa debatt (den sista) kommer den 15 oktober, det skall bli väldigt spännande!



Nu skall jag sova. Någonting säger mig att jag lär vara trött imorgon...

Slutet på ytterligare en dag

Vad dagarna går fort. Imorgon är det redan torsdag. Jisses, det kändes som fredag igår. Men jag uppskattar att tiden går fort. Jag trivs bäst då.

Vi får se om jag orkar lägga upp något resonemang om nattens presidentdebatt eller om jag lämnar det åt morgondagen. Vi får se, helt enkelt. Men en intressant debatt är det och för er som skulle vilja höra den kommer jag publicera C-SPANs youtube-länk här.

Ha en fortsatt trevlig kväll. Idag är det jag som verkligen kommer isäng i tid!

The second Presidential Debate with Sen. Obama and Sen. McCain


Lite om mig, del 2

När blev jag intresserad av utrikes/säkerhetspolitik?
Efter den 11 september, 2001. Jag var 14 år och blev otroligt tagen av händelsen. Läste om det, såg dokumentärer o dyl. Dock kom det stora intresset förrän jag var 16-17 och gick första året på gymnasiet. Det var någonting som hände i huvudet på mig och jag blev enormt intresserad. Läste Ulandskunskap och alla tre nivåer i samhällskunskap, samt gjorde ett projektarbete om skuldkrisen under 70-80-talet. Därefter har intresset bara fortsatt. Val av yrke har pendlat; allt från gymnasielärare i samhällskunskap till utvecklingsekonom till jurist till journalist. Forskare kom först senare.

Favoritämnen i gymnasieskolan?
Samhällskunskap, Ulandskunskap, Religion och Filosofi. Utan dessa fyra ämnen (som jag lade ner min själ i!) hade jag aldrig varit där jag är idag - har fått en sådan kunskapsuppgång! Men jag gillade även ämnen som rättskunskap, företagsekonomi och till viss del psykologi (speciellt mot vittnespsykologi och neuropsykologi).

Några förebilder?
Jag blir inspirerad av människor som följer det de tror på, oavsett bransch. Men skall man titta på min egen bransch är jag oerhört inspirerad av Madeleine Albright (USA:s första kvinnliga utrikesminister), Hillary Clinton, Condoleezza Rice, Noreena Hertz, men också män som Bill Clinton, Barack Obama och Jan Eliasson. Jag tror jag gjorde det tydligt var någonstans jag står på den amerikanska politiska kartan...

Något område jag fokuserar mer på?
Jag är utan tvekan mest intresserad av Mellanöstern; islamistisk utbredning, kulturklyftor, framväxten av olika globala nätverk som al-Qaida. Israel-Palestina-konflikten, naturligtvis. Irak, Iran och Afghanistan. Världens politik gentemot dessa stater. Kriget mot terrorismen, men inte enbart utifrån ett typiskt västerländskt synsätt. Jag vill förstå bakgrunden även ur muslimska stater och nätverk. Se kontrasten och polariseringen. Ens terrorist är en annans frihetskämpe. Utöver detta är jag fruktansvärt intresserad av amerikansk politik och Rysslands position i den här världen.

Kommer jag bara blogga om politik?
Mer eller mindre, ja. Det är det som lockar mig. Är ingen direkt mode-tjej, även om jag naturligtvis tycker det är roligt att läsa den typen av bloggar. Det här är min ventil och min möjlighet att följa hur jag utvecklas i mitt resonemang. Så mycket politik blir det, men även ett och annat inlägg med annan anknytning.

Vad gör jag förutom studierna och allt tidningsläsande?
Mina studier tar mycket av min tid. Är man singel och har lika uppbokade vänner får man extra tid och jag har valt lägga den på mina studier. Vi alla äro olika. Mycket av det som intresserar mig har utrikespolitisk anknytning. Jag sitter inte med kursböckerna dygnet runt, men det jag läser åt sidan om rör det jag vill ägna mitt liv åt. Brukar jämföra mig med Tony Hill i "Mord i Sinne"; en allmänt galen akademiker som går in för sitt kall till punkt och pricka. Men jag skriver även på en skönlitterär bok. Det är nog det som skiljer mest från utrikespolitiken. Men jag kan lova de människor där ute som oroligt rynkar sina pannor om mitt till synes asociala liv; jag umgås minsann med mina vänner och min familj så ofta båda parter hinner. Det går ingen nöd i mitt liv, inte.

Läser just nu?
Blandar "Civilisationens kamp" av Samuel Huntington med kritikerrisade "Oheligt krig - den moderna terrorismens ekonomiska rötter" av Loretta Napoleoni.

Simultankapacitet?

Att städa samtidigt man lyssnar på den andra presidentkandidatdebatten mellan Obama och McCain på C-SPAN är inte det sämsta, säg?

Vilken dag!

Jag fick hunnit med en del idag, vilket var skönt. Både att grundläsa tidningarna, lyssna en del på presidentkandidats debatten och läsa lite kommentarer om det (ni får mina kommentarer inom kort), samt läsa Nordins och Anderssons böcker. Mycket bra. Det blev ett helt annat lugn i mig när jag fick "Det mångreligiösa Sverige" i min hand, kan jag säga. Lördagen är med andra ord räddad. Bra, med tanke på mitt behov av sovmorgon.

Jag har även hunnit blogga här. Försöker skriva några inlägg om dagen, mestadels med politisk anknytning. Det kommer idag komma upp en liten "förklaringruta" om mig. Kan vara bra att ha, om någon sitter som ett frågetecken. Jag har även hunnit med att skriva någonting mer mer privat anknytning, nämligen om min gamla gymnasieskola. När jag satt på biblioteket slog det mig plötsligt hur jag förändrats. Har alltid haft svårt att släppa min gamla skola då den haft en enorm betydelse för mig. Jag har även varit engagerad i kamratföreningen (sitter som ordförande nu) och har pysslat med lite saker vid sidan om. Jag har dock kommit dithän att inse att jag tror det är bra att släppa taget och verkligen gå vidare. Minnen återstår och de behöver få vara just minnen. Den lilla grupp speciella personer jag kom att lära känna under mina tre år har inte längre någon koppling till skolan i sig för mig - de är helt enkelt människor i mitt liv. Och det är när man kommer dithän som man faktiskt inser att man lagt skolan bakom sig och gått vidare. Ni som gått på Schillerska känner nog igen mitt resonemang, då det är många som känner så efter studenten. Men vi alla växer ur mönster och jag kan glädja mig över ett gäng härliga människor, en utomordentlig utbildning och en hel säck minnesvärda händelser, som just skall få vara minnesvärda händelser.


Nu skall jag faktiskt fortsätta att göra ordning och reda bland saker i min soffa. Hur mycket kan det få plats?

Att släppa sin gymnasieskola

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/7b/Schillerska_gymnasiet.jpg


Det är lustigt hur lång tid saker och ting kan ta. En del släpper man fort, annat tar längre tid. Någonting som tagit väldigt lång tid för mig är att släppa min gymnasieskola - Schillerska gymnasiet. Jag tog studenten i maj 2006, vilket är snart två och ett halvt år sedan. Jag har någonstans inte velat lämna den trygghet och de fantastiska minnen jag har därifrån, utan på något sätt hållt mig kvar vid de gula korridorerna, speciella andan och känslan. Jag vet inte om det har med osäkerhet eller helt enkelt en konservativ del av mig, men det har varit svårt.

Därför är det oerhört skönt att faktiskt kommit dithän att man äntligen släppt taget och gått vidare i livet.
Jag kommer alltid vara stolt över att jag varit elev på Schillerska Gymnasiet, men jag har kommit dithän i mitt liv att den inte längre är min grund. De människor som jag lärde känna där och som kom att betyda enormt för mig umgås jag fortfarande med och jag har för länge sedan rotat mig i den akademiska världen. Jag tror att en del platser och människor har begränsad tid i ens liv och det här året har jag gjort en ordentlig rensning i såväl min bekantskapskrets som i livet utanför. Nu återstår bara ett band till att klippa och det är till den plats som mer eller mindre bidragit till att ta fram den person jag idag är. Är oerhört tacksam för de år jag spenderat där och jag kan inte mer än ge skolan mina varma rekommendationer. Fantastisk miljö, fantastiska lärare. Bor du i Göteborg och är du på väg att söka till gymnasiet finns det inte en skola jag mer kan rekommendera.

Island väljer Ryssland framför IMF

Island väljer lån från Ryssland än hjälp från Internationella valutafonden


Som jag skrev igår hade en expertgrupp från IMF (Internationella Valutafonden) kommit till Island för att se över den akuta bankkris som försiggår där. Jag blev inte överraskad över detta och hoppades att den isländska ekonomin skulle få den hjälp den behöver för att undvika att landet helt enkelt blir bankrutt. Skåda min förvåning när jag i dagens GP och DI läser att den isländska staten istället väljer att vända sig till Ryssland; det land som efter kriget med Georgien blivit kontroversiellt och många europeiska stater (inte minst Sverige) har tagit avstånd från det. Orsaken? Island skall vara för stolt att ta hjälp ifrån IMF som är mer förknippat med länder i Syd.

Reaktionen är intressant och får mig att ställa frågor om det är så fler länder ser IMF. En aning komiskt om detta skulle vara den rådande uppfattningen, då IMF bildades av skälet att hålla den internationella finansmarknaden likvid och solvent. Det är inte först och främst Syd IMF varit inblandad i, utan den rikare delen av världen. Det var först under 80-talet, i samband med att skulderna för fattiga länder växte i en sådan takt att den riskerade dra med sig stora europeiska banker (inte minst brittiska) som IMF verkligen blev en del av karusellen. IMF är inte ett finansinstitut för Syd, det är ett finansinstitut för hela världen. För hela den globala ekonomin. Det är det som är dess syfte idag och det var dess syfte i samband med konferensen i Bretton Woods under 40-talet. Orsaken att IMF blivit så förknippade med just Syd är för att Syd är beroende av IMF:s pengar. Den rikare delen av världen är inte det på samma vis och kan därmed bortse från IMF:s råd.

I min värld sitter inte den isländska staten i den situationen. Att välja Ryssland är ett urdåligt beslut eftersom det dessutom kan påverka relationerna med starka ryska kritiker runt om i Europa. Den isländska moralen och betalningsdiciplilnen må vara stark, men vad händer om landet inte kommer kunna betala tillbaka lånet i den takt det bestämts? I detta läge hade det varit betydligt bättre om Island svalt sin stolthet och vänt sig till det institut som har bäst erfarenhet och säkerhet, vars uppgift är att hålla den internationella finansmarknaden på fötter. Även om det handlar om ett mindre lån och även om det idag blir allt vanligare att man lånar mellan länderna - än via institut som IMF och Världsbanken - är situationen idag väldigt riskfylld och med tanke på situationen med Ryssland undrar jag hur Island faktiskt resonerade.

Hoppas ni vet vad ni gör, regering Geir Haarde.



Uppdatering:
Nya uppgifter motsäger att Island helt skall uteslutit IMF och den isländske centralbankschefen säger till SvD att nyheten om lånet på 4 miljarder euro från Ryssland har "överdrivits". Men förhoppningarna om att ett sådant lån skall ges är höga och även Premiärminister Putin har bekräftat det. Frågan om IMF:s roll står därför fortfarande oklar och vi får se vilka val Island, i dagsläget, har. Enligt DN skall IMF i dagsläget ha en rådgivande roll (om de har någon roll alls) och att, om det blir aktuellt, skulle röra sig om enorma lån i framtiden med restriktioner och neddragningar i finanssektorn.

Lyckodag?

http://jinge.se/bild10/dms.jpg


Det finns ett uttryck som heter "skratta hela vägen till banken". Jag gjorde någonting liknande, men till biblioteket. Precis som jag var som mest irriterad/förtvivlad över att jag åter igen inte hittade REF-exet till "Det mångreligiösa Sverige" (boken denna modul-uppgift bygger på) gick jag in på Göteborgs stadsbiblioteks hemsida och fick meddelandet att den kommit in till mig. Jag beställde den i måndags, men hade inte kunnat drömma om att den skulle komma in så snabbt. Behöver jag säga att jag nästan sprang från Centralbiblioteket till Stadsbiblioteket? Nu ligger den bredvid mig och jag är otroligt lättad. Det är lättare att jobba när man har böckerna hos sig och slipper sitta på biblioteket med ett REF-ex man inte kan ta med sig hem. Jag har valt att inte köpa litteraturen till Religionsvetenskapen av orsak att jag köper all IR-litteratur och summan av kardemumman blir en ganska saftig nota. Eftersom kursen bara går på halvfart fungerar det här sättet bra, så länge man hittar böckerna.

Det kunde inte blivit bättre. Tänker lägga några timmar att läsa den, samt Nordins bok. Eftersom jag skippar dagens föreläsningar tänker jag se till att det blir någonting bra utav det. Lördagen är därmed fri och jag skall göra mitt yttersta att få vara helledig i helgen. Om något behöver jag det.


Nu skall jag se om det finns några kommentarer från nattens presidentkandidatsdebatt. Jag var inte en av dem som galet nog gick upp klockan 03:00.

Ändrade planer!

Nu tänker jag ta mig en frihet man bara kan göra om man läst kursen tidigare: skippar föreläsningar för andra studier. Jag väljer helt enkelt Religionsvetenskapen framför IR imorgon. Jag har redan anteckningar från de föreläsningarna i och med att jag läste kursen i våras, men då som GUS:are. Blir utmärkt. Hoppas jag får tag i boken bara, annars blir det att leta rätt på den. Stundtals är det tufft att få tag i böcker när man vill ha dem!


Nåväl. Liten sovmorgon blir det också, skall bli skönt med 8 timmars sömn. Behöver det.

Godnatt på er, återigen.

Beder er alla godnatt

Jag hade fel. Börjar faktiskt kl 10 imorgon, inte 9. Underbart, då kan jag ta en tur med 760 och fått läst morgontidningar. Utomordentligt sätt att få läst två stycken på en morgon. Jag måste framstå som en extremt tidningsläsande människa och det är jag. Dock är jag en allmänt överläsande människa överlag. Det är en trevlig sysselsättning.

Sammanfattningsvis har dagen varit lärorik. Jag är imponerad över min ålders-aha-upplevelse. Den beskrevs i ett inlägg om just åldern och maktfaktor som jag tog bort eftersom jag inte vill ha en sådan diskussion med i bloggen då den kan leda till missuppfattningar, men jag kan inte låta bli att nämna hur mycket en insikt kan ge och när en ung ålder faktiskt blir en fördel. I mitt huvud kommer jag alltid förbli den lillgamla (kan man kalla sig det trots att man är vuxen?) och jag är långt ifrån min egen åldersgrupp inom många områden, men i yrkeslivet kommer jag se till att dra nytta av min ålder. Den kommer säkert göra sig till känn, men jag är inte personen som låter någon trycka ner mig. Ni kommer och kanske har märkt det. Inte på några plan, i några sammanhang. Jag står för de val jag gör, och för den väg jag väljer att gå. Livet är för kort för annat.

Men nu skall jag sova så jag kan göra några sprickor i morgondagens glastak.

Godnatt.

Intressant med val av inlägg

Jag skrev tidigare två stycken inlägg om ålder och ens egen tro på sig själv, som jag faktiskt tog bort. Man kan fråga sig varför, men jag blev påtagligt medveten om att jag gjorde privata tendenser i inläggen och jag vill försöka vara tämligen anonym i den här bloggen. Med tämligen menar jag, enkelt sagt, att hålla mitt privata liv och allting kring det utanför bloggen. Studier och framtida yrkesval, samt politiska diskussioner hör inte dit och därmed bloggar jag om det. Nu var det sagt. Det betyder inte att jag inte öppenhjärtligt står för det.

Jag tror vi alla överlever detta. Nu skall jag återgå till dagens SvD.

Andra presidentdebatten och huvudvärk

http://www.acc-tv.com/images/globalnews/mccainobamaap.jpg


Det är sällan man kan ha det så spännande på åskådarplats jag har just nu. En omfattande, om än tragisk, finanskris och ett stundande amerikanskt presidentval. Antalet läsmöjligheter är i plural, kan jag säga. Nu står den andra presidentkandidatsdebatten för dörren och den skall bli otroligt spännande. John McCain ligger efter i, vad jag vet, nästintill alla opinionsundersökningar och går man ner på delstatsnivå är skillnaderna ännu större. Han har med andra ord inte råd att förlora denna debatt. Skall bli mycket intressant att se vilka huvudteman som kommer råda denna gång. Finanskrisen, med största sannolikhet, men det skall bli spännande om de tvingas komma med fler konkreta mål samt om det blir en tydligare debatt dem emellan. Föregående debatt kändes mer som mellan moderatorn och respektive kadidat, än mellan kandidat-kandidat.

Annars har jag huvudvärk och bör plocka undan. Jag har böcker överallt. Dags att skaffa sig ordning och reda.

Godkväll på er alla!

Faller regering Reinfeldt med finanskrisen?

http://www.europarl.europa.eu/multimedia/img/news/cont/20080219PHT21660/pict_20080219PHT21660.jpg


DN hade idag ett flertal sidor om den pågående finanskrisen. USA:s krispaket räckte inte för att lugna krisen att sprida sig ordentligt till Europa och vi har de senaste dagarna fått läsa om diverse stora europeiska banker där staten fått gå in med garantier till låntagarna för att undvika stora kapitalförluster. Även Sverige. DN, med andra tidningar, kunde idag meddela att insättningsgarantin (vilket helt enkelt innebär att staten garanterar dig de pengar du satt in på olika banker o dyl inte går förlorade) höjdes från 250 000 kr till 500 000 kr, vilket tyder på att den svenska regeringen tar krisen på allvar. Riktigt, anser jag. Även om vi är likvida och att Sverige inte direkt är drabbat av krisen (än så länge) i den mån som andra europeiska länder är, hade det varit ett fatalt misstag att negligera. Misstron har inte varit så här hög sedan 90-talets svenska bankkris och Swedbank är i ordentlig gungning på grund av detta.

DN:s Henrik Brors skriver i sin politiska kolum "Krisen är ett elddop för Reinfeldts styre" och i texten "...det kan vara sista spiken i kistan för regeringen". Jag medhåller. Det börjar kännas som ett lustigt sammanträffande; två år av borgerligt styre och en stor lågkonjunktur. Så var det 1992 och så är det också 2008. Två år innan nästa val. Den stora skillnaden denna gång är att det inte är den sittande regeringen som har åstadkommit krisen. Den sittande administrationen har dessutom majoritet i riksdagen, något den inte hade då. Det bedrivs även en annan ekonomisk politik. Dock befinner vi oss i en stor kris där vi inte vet vad som kan ske och mycket av den borgerliga regeringens möjligheter för omval ligger just i hur de hanterar detta. Brors skriver lite elakt, om än någonting som klingar, att socialdemokraterna är rädda för att den borgerliga regeringen "skall vinna opinionspoäng på sitt sätt att hantera krisen". Efter FRA-lagen, sjukvårdsfrågor och felaktiga uppgifter har minskat förtroendet för den borgerliga regeringen. Det är möjligt att det räcker för att de skall hamna i opposition efter 2010 års val, men det handlar mycket om vilken ekonomisk situation vi då befinner oss i. Kan regeringen förhindra att Sverige dras in i krisen, om de kan vända den stigande arbetslösheten och misstron, kan de mycket väl bli omvalda. Det skall bli spännande att följa den här utvecklingen, se hur de hanterar det. Än sålänge ger jag godkänt. Vi får se hur det fortsätter. Kanske det blir som Mona Sahlin vill - ett partiöverskridande samarbete?

Annars kan vi "roa" oss med att följa den fatala isländska ekonomiska utvecklingen. En expertgrupp från IMF är, enligt DN.se, inkallade för att följa den isländska akuta situationen och landets banker är utestängda från börserna. Det skall bli intressant hur man löser detta. Någonting annat jag ser framemot är IMF och Världsbankens möte den 13 oktober, och vilka åtgärder de skall sätta in samt hur detta påverkar Syd.

Annorlunda dag?

Naturligtvis var boken borta när jag kom till biblioteket. Men det gjorde inte mycket, istället fokuserade jag på IR och kunde därför åka hem direkt efter föreläsningen. Det behövde mitt trötta huvud. Idag blir det tidig läggning för morgondagen kommer bli tuff. Riktigt tuff. Föreläsning från 9-16, med lunch. En föreläsning på 1h45min är inga problem, men en på 1h45min samt en på 2h45min sätter sina spår. Det blir att ta med sig en ordentlig lunch och köpa en kaffe, med andra ord. Samtidigt uppskattar jag det. Jag blir löjligt lycklig över föreläsningar - när jag är pigg, det vill säga. Och det har jag tänkt vara imorgon. Åtminstone piggare.

Har en hel del "dagens nyheter" att diskutera. Även om jag inte skriver "dagens nyheter" i bloggen, så har mina diskussioner om den globala finanskrisen och det amerikanska valet nästintill blivit det. Intressant och givande.

Nu skall jag läsa lite bloggar - inte minst Carl Bildts som jag följer flitigt - och därefter återkommer jag till er.

Godmorgon!

Om 20 minuter skall jag ta mig en promenad till bussen. Planerna är, som jag skrev, att plugga såväl religionsvetenskap som IR idag. Dagen börjar med Religionsvetenskap. Känner att jag lika gärna kan sätta fart så det slipper bli så mycket mot slutet. Denna kurs innehåller en salstenta och det innebär att all litteratur bör vara läst och repeterad innan tentan börjar. Har gjort diverse salstentor i min dag och själv anser jag att det är betydligt lättare att toppa de tentorna än hemtentor, då kraven är högre, Men samtidigt innebär det en annan typ av stress inför tentorna.

Dagen kommer bli lång och med tanke på möjligheterna att mobilblogga kommer jag nog med största sannolikhet inte hinna blogga under dagen. Jag är hemma vid 17-18-tiden ikväll, förhoppningsvis nöjd med allting. Mer nöjd än jag känner mig nu, då jag är dödstrött och känner mig stressad.

Nåväl, jag önskar er alla en jättehärlig dag. Själv skall jag krypa in i min dunparkas, det känns som den typen av dag man behöver en riktigt mysig jacka!

Vi hörs ikväll!

Höst i Göteborg

MMS


 

Från början ett mobilbloggsinlägg, men den publicerades tydligen inte förrän 12 timmar efter att jag skickade in det. Skumt. Men bilden är i allafall tagen på Götaplatsen vid 11-tiden igår.

Cause you keep me from falling apart

Håret blev riktigt bra. Skönt att slippa utväxten och därmed faktiskt kunna ha hängande hår, även om en knut på huvudet är otroligt skönt. Lyckades även fixa till mina naglar så jag känner mig nästan fåfäng. Det känns som jag sakta men säkert börjar komma i fas, vilket jag uppskattar. Alldeles för många månader av panik och konstant trötthet, relationsproblem och uppbrott. Men samtidigt är jag tacksam för allt nu. Jag är tacksam för de människorna som är omkring mig, de som lyssnar på mig, bryr sig och tror på mig. Det är en fantastisk känsla som jag leda mig precis dit jag vill. Ni vet vilka ni är därute, tack för allt. Ni är helt fantastiska.

Nu skall jag gå och lägga mig, det skall bli en händelserik dag imorgon. Åtminstone en dag då jag kommer få gjort en hel del. Och jag hälsar varmt välkommen alla de läsare som hittat hit. Riktigt roligt att ha er här!

Godnatt


Försvunna böcker och färg i håret

Attans då, boken från Stadsbiblioteket blev beställd. Det var den boken jag lämnade nu och jag upptäckte att den var "Ej utlånad" på via Gotlib, men jag orkade inte åka in till stan igen (det tar sin lilla tid). Nu får jag läsa REF-ex igen på biblioteket, men det fungerar utmärkt. Bättre faktiskt, än att jag läser hemma. Jag har en tendens att misslyckas med hemmastudier och föredrar därför att man fixar allt på plats. Skall börja med uppgiften imorgon, nu när det är lugnt och ro.

Sitter med färg i hårbotten nu. Skall bli skönt att bli av med utväxten. Jag är i grunden rödhårig (rödbrun, för att vara exakt), men har varit mörkbrunett sedan 2004. Passar oerhört bra i det och det är många som aldrig sett min riktiga hårfärg, men det är det lilla problemet  när utväxten börjar dyka upp. Men nu skall den försvinna.


Jag vill hälsa alla nya trevliga läsare att om ni vill så finns det en kategori som heter "Om Len". Där kan ni se vad jag pluggar och om mina forskarplaner.


Efter färgningen blir det definitivt planer att gå och lägga sig. Funderar på att åka några timmar innan föreläsningen imorgon för att plugga på biblioteket. Bättre att komma igång ordentligt, som sagt.


Drömmen om 2 år

Har sett den nya moduluppgiften (får en varannan vecka, kursen är nämligen på halvfart) för Religionsvetenskapen och kände ett stort "YES". Uppgiften passar mig utmärkt, då den handlar om religiös fundamentalism. Oerhört intressant. Passar dessutom mer än väl in i mina IR-studier. Religionsvetenskapen går smärtfritt ihop med IR och jag klarar bra att studera två kurser samtidigt. Jag trodde inte det skulle bli så pass smärtfritt. Det sporrar mig att ligga väl i tid eftersom jag har någonting annat som hänger efter mig.

Annars så ser jag framemot dagen då jag är doktorand. Jag ser fram emot min framtida tvåa i Göteborg (hyresrätt eller bostadsrätt, men jag tror jag kommer köpa min lägenhet relativt fort). Ett vardagsrum med en stor bokhylla fylld med böcker, bland annat. Kan inte med ord beskriva hur skönt det skall bli.
Nu skall jag göra något så ovetenskapligt som att färga mitt hår.

Godkväll på er!


Blir det bättre sen?

http://llnw.image.cbslocal.com/0/2008/04/12/320x240/Obama_80461366.jpg

Obama pratar om förändring, men blir det av någon sådan?

Det är drygt en månad kvar till det amerikanska valet.
Senator Barack Obama leder med flera procentenheter över sin konkurrent senator John McCain och en majoritet i USA pratar om vikten av förändring, vikten av att Obama blir president för att denna förändring skall ske. Att det ligger i ett bomnedslag i Vita Huset, en tydlig diskursändring i såväl den ekonomiska som den sociala politiken och att det behövs en annan retorik. "Yes we can" har blivit Obamas slagord och visst har han en intressant syn på förändring. Han vill införa allmän sjukvård, gynna medelklassen och ta upp de diplomatiska förbindelserna med resten av världen. Han trycker på vikten av regleringar i ekonomin och att nyliberalismen inte fungerar.

Men samtidigt är han presidentkandidat i ett land i djup kris. En ekonomi som krackelerar, enormt lågt förtroende utomlands och stora nationella problem såsom illegal invandring och arbetslöshet. En sak är det att prata om förändringar och möjligheter på ett podium, annan sak är det att genomföra dem i verkligheten. Barack Obama är en av de presidentkandidater med absolut mest press på sig. Han har fått ett stort gehör från det amerikanska folket och mycket tyder på att han faktiskt vinner presidentvalet (om inget alarmerande sker). Men vad sker sedan? Med en ekonomi i botten och två stora krig är sannolikheten inte stor att pengarna räcker till alla de sociala reformer Obama pratat om. Skattelättnader och ökad social omsorg för den nedtryckta arbets- och medelklassen kostar stora pengar och frågan om pengarna räcker?

Jag skall med glädje slå mig ner i min soffa och läsa Obamas "Blueprint for change", men jag är inte övertygad om att vi kommer få se den förändring Obama, och många amerikanare med honom, gärna vill se. Inte enbart av skälet att politiker tenderar att lovar en sak och gör en annan, utan helt enkelt vilka möjligheter som finns.

Och dagen fortsätter!

Hemma!

Verkligen skönt, jag är otroligt trött. De där ynkla timmarna jag fick sova i natt (mitt fel, poängteras!) kände jag verkligen av och dessutom bestod min lunch av två små frukter. Bedrövligt, jag brukar vanligtvis ha smörgåsar med mig (har svårt att äta riktig mat mitt på dagen), men idag blev det inte riktigt så. Nåväl, jag överlevde och imorgon är det bara en föreläsning. Inga problem, med andra ord.

Första delen av "Rasismens historia" var gripande. Jag har sett den tidigare, men den här gången tänker jag titta på alla tre filmerna. Jag känner att jag måste göra det, även om det är fruktansvärt att se.

Nu sitter jag här med en latte och en banan. Har läst dagens GP och fått svar från DN att jag snart har den tidningen i brevlådan. Jag har insett att det är perfekt att ha alla tre tidningarna; GP eftersom jag bor i Göteborg, DN för deras debattsida och utrikesnyheter och SvD för deras briljanta ekonominyheter. Alla tre tidningarna för med sig något och det är komiskt hur OLIKA de är.

Sedan sitter jag och önskar mig ledig tid att läsa. Det finns så mycket böcker jag vill läsa. När jag var inne på Akademibokhandeln i förmiddags hittade jag flera böcker på pocket min bokhylla skulle älska. "Orientalism" av Edward Said, "Chockdoktrinen" av Naomi Klein och "Rysk Dagbok" av Anna Politkovskaja är tre stycken som kommer hitta hem till mig. Politkovskajas bok har jag redan läst, men den skall man ha. Hennes skildringar av Tjetjenien tänker jag läsa när jag läst ut Samuel Huntington. Jag fastnade i hans bok och ger den ett försök. Annars är Huntingtons bok den typen av litteratur man mer borde studera (precis som med Polanyi) än läsa innan man går och lägger sig.

Dags titta igenom efter "dagens nyhet", kanske?

Vilken strålande dag!

Godmorgon!

Det är verkligen en underbar start på denna dag. Soligt och härligt höstväder, och jag har fått beröm för PM:et jag gjorde i IR. Det som var relativt problematiskt för mig att faktiskt få fram; skrivkramp och gud vet allt. Men resultatet blev bra. Dessutom lovade Björn mig att han skall titta närmre på mina uppsatser, i och med mina forskningsdrömmar. Lycka! Det är precis vad jag behöver; coaching och tips hur jag skall förbättra mig. Jag har förmågan, men vi alla behöver hjälp på traven. Och kan man få bättre hjälp än från någon som arbetat för institutionen sedan 1976?

Efter diskussion om mitt PM (nu börjar det på riktigt!) gick jag till Akademibokhandeln i Vasastan och köpte mig ett block för studierna av Björn Hettnes verk. En annan stor man på min institution och jag skall på en föreläsning med honom på fredag. Skulle gärna vilja fråga honom lite om mina funderingar på övergångar o dyl. Om han ändrat sig sedan han skrev min kursbok.

Jag har också varit på Stadsbiblioteket och lånat en bok av Samuel Huntington. Inte att läsa från pärm till pärm, men att få en förståelse hur han tänker. Det kan inte vara annat än bra!


Nu skall jag gå och plugga. Klockan 13:15 visas en film om rasismens historia jag skall se.


Ha en riktigt härlig dag, det tänker jag ha!

Snilleblixt

Jag vet inte varför jag får alla mina snilleblixtar när jag duschar, men uppenbarligen är det precis vad som sker. Jag påverkas oftast av vad jag tittar på och efter Mord i Sinne är risken stor att jag börjar spåna precis som Dr Hill gör. Speciellt inte med tanke på att vi har ungefär samma vis att få idéer på (stora skillnaden är att han är fiktiv och jag är verklig, vad säger det om mig?). Men oavsett började jag tänka i tankekartor och plötsligt slog några väldigt tydliga saker mig. Tänker inte dra dem här eftersom det skulle skapa förvirring, men jag tänker definitivt prata med min lärare. Det har med en sammankoppling av Samuel Huntington, Karl Polanyi, social konstruktiva idéer, kriget mot terrorismen och den hegemoniska diskurser. Den har med den stora finanskrisen att göra. Ofattbart intressant och fascinerande efter tankemönstret hänger samman. Nu förstår jag mer än någonsin varför jag även studerar religionsvetenskap vid sidan om. Det gör definitivt att jag tänker bredare.

Nåväl. Jag bör verkligen gå och lägga mig nu, eftersom jag skall upp redan 06:30 imorgon bitti. Börjar 09:15, men tack vare tidiga bussar som timar bra behöver jag inte gå hemifrån förrän 07:45. Kanon.

Förresten slog den här bloggen läsarrekord idag/igår. Kul!

Godnatt på er alla.

Allt handlar om timning!

Jag blev klar med såväl mitt PM som mitt diskussionsinlägg 3 minuter innan "Mord i Sinne" började. Det är vad jag kallar att utnyttja tiden väl. Samt har jag hunnit skriva 4 A4-sidor till min roman; 4 sidor som kommer ha en stor betydelse i romanen. Däremot vet man aldrig vilka kapitel som kommer in med, men jag njuter för varje ord jag skriver. Det är den perfekta avslappningen när man håller på med så mycket facklitteratur. Fantasin försvinner verkligen inte!

Nu sitter jag och tittar på "Mord i Sinnet". En serie jag verkligheten tycker om. Tråkigt nog är det sista delen, men den komemr komma igen. Funderar på att köpa en DVD-box faktiskt. Fördelen med det är att man vet vilka avsnitt man skall se eftersom en del är riktigt otäcka. Men Dr Hill är alltid lika intressant. Kanske för att han stundtals påminner mig om mig själv? En person som går in för sitt kall till hundra procent. Förhoppningsvis blir jag en aning mer social än vad han är den dagen då jag verkligen börjar arbeta med forskning.

Men nu skall jag återgå.
Hoppas ni alla får er riktigt trevlig fortsatt kväll

Leann Rimes - Probably wouldn't be this way



Det är sällan en låt verkligen, verkligen fångar mig,
men denna gick inte att undgå.
Helt fantastisk.

Svenska trupper i Afghanistan

SvD hade en utmärkt artikel i söndagens upplaga om de svenska trupperna i Afghanistan. Igår publicerade de en artikel med namnet "Svenskar i afghanska strider" och idag en mer utredande artikel. Mycket bra, anser jag. Det är stora frågetecken varför Sverige har trupper i landet (vilket vi haft sedan 2001) och många ställer sig väldigt kritiska till det. Själv är jag osäker, men jag är överlag för samlade insatser och Sveriges trupp är en del av en väldigt stor ISAF-trupp med stöd från FNs säkerhetsråd. Dock, precis som det nämns i artikeln, skiljer sig denna fredliga trupp från andra insatser i oroliga områden som Bosnien och Kosovo, eftersom man här tydligt tagit ställning. Det är ett krig mot en, dessvärre återigen, växande talibanstyrka. Många har frågat sig, i och med Sveriges närvaro, om vi jeopardiserar med vår neutralitet. Själv anser jag inte det. I en globaliserad värld som denna är det svårt att helt och hållet hålla sig utanför konflikter och skulle en talibanregim åter träda fram finns det stora risker; både för Afghanistan som land, men även internationellt. Mellanöstern är alldeles för bräckligt för att man skall kunna negligera ett sådant hot.

Däremot är diskussionen om Sveriges s.k. neutralitet mycket intressant och viktig. Hur neutrala kan vi faktiskt fortsätta att vara? Vilka risker kan en tydlig neutralitet ge (både i regionala samarbeten som i de riskzoner man tar ställning i) och vilka fördelar har det? Att Sverige valt att släppa efter en aning har vi sett sedan 11 september och nu senast i kriget mellan Georgien och Ryssland; uttalanden som kan tolkas på olika vis. Sverige har aldrig helt och hållet varit neutralt; redan under Olof Palmes tid förekom det tydliga ställningstaganden. Mycket intressant diskussion!


Detta påminner mig om att det är hög tid att leta upp lite nyskriven litteratur om Afghanistan.

Rensning

Rensat lite i tidgare inlägg. Jag insåg att bloggen tog sin egen form efter ett par inlägg och att dessa då inte hörde hemma här. Lite redigering här och där också. Utmärkt.

Söndag

Och så var det söndag igen. Veckorna riktigt springer fram, kan inte förstå att fem veckor på universitetet redan passerat. Obegripligt. Vi går med stormsteg mot julen och 2009. Jag skall med glädje lämna det här året bakom mig. Även om det varit intressant på många vis, har det också varit oerhört krävande. Jag hoppas att 2009 blir bättre på alla tänkbara vis och som alltid ser jag framemot sommaren. Man lever för framtiden? Definitivt.

Idag har jag en hel del att pyssla med. Först och främst skall jag skriva klart mitt PM. Insåg igår kväll att ytterligare en sen natt av plugg inte är bra för min hälsa, så jag bestämde mig för att skriva klart det idag. Jag har drastiskt sett till 23:59 på mig, så det är ingen enorm brådska. Skall försöka få klart det lagom till lunchen, så jag senare kan sätta igång och läsa Björn Hettne, samt titta på vår 500 sidor tjocka kursbok "1900-talets biografi" av Svante Nordin. En bok mer en mer skönlitterär approach faktiskt, mycket intressant. Dock svårläst av det skälet; vad skall man ta fäste på? Men denna kurs har en salstenta så det är bara att läsa på.

Nej, nu skall jag gå och äta frukost.

Ny design!

Efter lite piffande med sidan fick jag en bättre look på den. Jag blir överraskad hur otroligt lätt man glömmer. En gång i tiden kunde man det där med att fixa med bloggsidan, men nu efter bytet av plattform och allting till publishme har mycket förändrats. Men nu är sidan fixad till det bättre iallafall!

Stjärnor på is

Foto: TV4


Jag fastnade för programmet ändå och nog gillar jag det. Speciellt Tony Irving. Jisses! Även Josefine Sundström, Markus Fagerwall och Jesper Blomqvist. Skall bli intressant att följa och jag uppskattar att det är lördagkvällar. Då tenderar man att vara mer utvilad än fredagskvällar. Jag vet att människor i min ålder borde vara ute på stan och ha det trevligt på fredagskvällar, men jag är och har aldrig varit intresserad av sådant. Jag föredrar lugn och ro. Uteserveringar med ett glas vin hör sommarkvällar till. På hösten föredrar jag Chailatte och en god bok. Det är då folk i min ålder brukar höja på ögonbrynen, men jag är som jag är. Like it or leave it.

Nej, nu skall jag återgå till mina böcker och fixa klart mitt PM. Jag arbetar bättre på natten. Förövrigt lyckades jag göra en utmärkt middag. Helt otroligt!

Dags att laga mat

Det finns ett antal uppgifter jag inte uppskattar och det är matlagning. Det är fruktansvärt tråkigt. Är överlag inte mycket för husliga sysslor. Dessvärre är det min så kallade "matdag" idag och jag bör gå upp och ta reda på vilket recept som jag kommer misslyckas med den här gången. Inte dåligt självförtroende, jag är bara helt ärlig. Vi kan inte vara bra på allting!

Jag har tittat upp närmre angående D-uppsats och läst hur det går till att doktorera på min institution. Det jag läst låter helt fantastiskt. Skönt att man ÄNTLIGEN insett vad man faktiskt vill göra.

Efter jag genomlidigt matlagning kommer jag fortsätta med mitt Religions-PM. Vi får se om jag ser något på "Stjärnor på hal is". Det lockar mig inte direkt.

Glasögon

http://www.go-optic.com/dframes/images/Prada_PR_03IV_1AB1O1.jpg


Vet inte om det har med ålder eller sämre gener, men jag är tvungen att ha glasögon såväl när jag sitter framför en dators om när jag läser. Det är väldigt irriterande när man sitter på föreläsningar eftersom jag behöver dem för att inte få ont i huvudet när jag läser mina anteckningar/tittar i kursböcker. När jag använde datorn som anteckningsblock i våras var det ännu värre. Dessvärre har jag även på att se på långt håll också (sitter alltid längst fram för att kunna se vad som skrivs under föreläsningar). Progressiva glas inom några år? Definitivt.

Men jag tycker glasögon är fantastiskt snyggt, så jag klagar inte. Har dessutom fått höra att jag passar i det och jag skulle mer än gärna skaffa mig ett par med tydliga bågar. Man ser smart och intellektuell ut!

10:15?!

Jag vet inte vad det är med mig och 10:15 på helger, men någonting är det. Jag vaknar alltid vid den tiden, oavsett om jag går och lägger mig klockan 23 eller 03. En aning irriterande, men samtidigt ganska skönt. Man vill inte - och hinner inte - sova bort helgen, även om jag är en person som uppskattar sovmornar. Drömde en helt otrolig konstig dröm som innehöll McCains avregleringar (jag tittar för mycket på debatter!) och min 20 åriga lillebror Lucas som BABY. Underlig är bara förnamnet.

Har gått igenom mina, för tillfället, två morgontidningar (DN kommer inom kort!) och läst om såväl Finanskrisen som vicepresidentdebatten. Det gladde mig att tidningarna hade samma uppfattning som jag; Pallin får godkänt, men inte mycket mer. Hon lyckades mer att försöka övertyga väljarna om att hon och McCain tycker lika i frågor (vi vet reda det, kära Sarah), medan Biden mer lade sitt fokus på att förknippa Bush och McCain (vilket vi också känner till). Inga nyheter, med andra ord, och dessvärre den enda vicepresidentdebatten. Jag hade gärna sett fler!

Dagen ser ut som följer:
- Städning städning städning (välbehövligt). Jag har ett kombinerat sovrum/vardagsrum som behöver storstädas eftersom det kommer en värderare till vår villa.

- Fixa PM:et till religionen. Speciellt med tanke på att det lär bli storm ikväll och imorgon. Strömavbrott är möjligt!

- Läsa i Klaes Eklunds bok "Vår ekonomi" för att uppdatera kunskaper kring finans- och penningpolitik

Det känns definitivt som en bra dag. Skall sätta igång direkt. Ikväll börjar "Stjärnor på hal is" som jag naturligtvis tänkt se. Vi får se om det är en tråkig upprepning av "Let's dance" eller om det faktiskt är någonting mer att titta på. Sedan har jag diverse program på SVT-play (exempelvis Världens konflikter och en hel del om såväl finanskris som amerikanskt val)



Vi hörs senare!

Två nya kategorier

Jag har lagt till två nya kategorier här i bloggen och det är en om det Amerikanska valet 2008 och en om den Globala finanskrisen. Blir lättare att hitta om man letar efter någonting särskilt!

Men nu är det dags att sova, mycket att göra imorgon.

Godnatt på er!

Resultat efter vicepresidentdebatten

http://edition.cnn.com/2008/POLITICS/10/02/debate.transcript/


Jag fastnade helt i SVT-play och såg en sammanfattad del av vicepresidentdebatten som gick av stapeln igår natt. 20 minuter med svensk text, helt perfekt. Och debatten var givande. Inget anmärkningsvärt kom fram, men Sarah Palin var en aning mer stabil än vad jag faktiskt väntat mig. Dock fastnade hon i den klassiska roll hon fastnat i "the hockey-mum"-fällan och försöker sätta denna folklighet över hennes egen oerfarenhet. För visst ser hon lite hysterisk ut då och då, och viss stammar hon till. Men överlag är hon faktiskt över förväntan, även om hon inte alls kunde svara på hur hon skulle göra som president. Där började hon istället prata om hur hon OCH John McCain skulle bära sig åt. Intressant om han nu skulle trilla av pinnen, vilket inte är helt osannolikt med tanke på hans ålder.

Joe Biden då? Stabil som väntat. Han vet vad han tycker och tänker, någonting som dock kan tolkas som en obenägenhet till förändring. Hans erfarenhet kan kopplas till ett flertal olika administrationer och hans sätt att resonera kan låta som gamla argument från Washington. Dock var han säker på sin sak, han var tydlig i förklaring vad Obama vill med sin ekonomiska politik, han ställde sig inte bara bakom Obamas förslag utan han visade även att han förstod vad de innebär i praktiken. Biden har även en mer konkret plan vad han skulle göra om Obama skulle gå bort, någonting som skapar säkerhet.

Vi ser här två stycken vicepresidentkandidater med olika svagheter; Palin som använder sin "folklighet" som ett sätt att ta bort det faktum att hon är väldigt oerfaren. Biden som använder sin erfarenhet och "laid-back"-tendenser, någonting som kan uppfattas som "svårt att nå" och "retorik". Men ställer man dessa med sina respektive presidentkanditater, så blir Palin den "fläkt" som McCain behöver och Biden blir den stadiga klippa som den betydligt mer utrycksfulle Obama behöver. Dock tror jag att en "fläkt" är betydligt mer osäkert än en klippa, och jag tror att en stor del av det amerikanska folket ser detta med.


Så vem vinner, enligt mig?
Joe Biden, av skälet att han gjorde bäst intryck och visade mest kunskap i vad som faktiskt håller på att ske i USA. Palin gjorde en oväntat bra debatt, men hon ger sken av vid ett flertal gånger att hon faktiskt inte riktigt vet vad hon talar om. Vad är inpräntat tal, skriven av en politisk talskrivare och vad är hennes faktiska kunskap? Det är två stora skillnader och jag tvivlar på hennes förmåga att fixa det i det långa loppet.

Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag vill det här!

http://www1.aucegypt.edu/academic/writers/idea.jpg


Det lär bli att spendera en hel del tid med tidningarna i helgen och läsa mer om den globala finanskrisen. Man har haft så fullt upp att man inte hunnit läsa alla intressanta artiklar som kommit upp. Därför är det nog dags att faktiskt gå och lägga sig nu. Imorgon blir det tid att göra nästa moduluppgift i Religionsvetenskap (har insett att det inte spelar någon roll vilket betyg jag har där), samt följa min lista jag gjorde på biblioteket förut.

Jag längtar tills dagen då jag doktorerar och jag skall försöka dra ner på studietiden. En D-uppsats borde faktiskt räcka istället för en 2 årig Master. Jag vill komma igång med mitt liv, få en inkomst, flytta in i en alldeles egen lägenhet i centrala Göteborg och inte minst: syssla med det jag verkligen brinner för; en akademisk karriär. Bli akademiker på riktigt. Och det som är mest underbart är att det kanske bara är 1,5 år kvar, tack vare min religionskurs. Kanske 2 år om det blir en extra termin. Behöver jag säga att jag tänker försöka planera allt så bra det bara går? Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag vill det här, det är sanslöst. Det är sällan jag verkligen in i hjärtat känner och brinner för något - och jag kan i arbete eller i akademiska kretsar vara lite flyktig (raka motsatsen till hur jag är privat då jag är enormt lojal och trofast) - men det finns inte något yrke jag vill lyckas med så mycket som detta. Och då brukar det gå vägen.


Men nu skall jag drömma.
Godnatt.

Ja till krispaketet

Foto: Juri Gripas/AFP  www.dn.se
                                                                         
George W Bush har anledningar att vara lättad, men hjälper insatserna?



Nu är det klart.
Hela kongressen ställer sig bakom krispaketet på 700 miljarder dollar tillslut. Efter diskussioner fram och tillbaka i representanthuset (USA:s kongress är det samlade namnet på Representanthuset och Senaten) har de nu äntligen godkänt det. Som väntat var demokraterna i majoritet och republikanerna i minoritet.

Frågan är bara om det hjälper. Vi har sett det förut; en världsekonomi går i stöten. Så var det när brittiska pundet var världsvaluta och samma sak kan ske igen. Frågan är bara om det är en seriös ekonomisk övergång eller om det faktiskt är "enbart" en stor kris som USA faktiskt kan ro i land? Jag tror inte någon kan vara säker på någonting i den här situationen, men det skall bli intressant att följa fortsättningen. Någonting som också skall bli intressant att se är vilken typ av ekonomisk politisk som kommer bli den rådande i världen. Att den nyliberala nu lämnar arenan är uppenbart med de statliga övertaganden och ingrepp av banker. Är det en ny keynesianistisk/socialliberal era på väg in, som vi såg efter depressionen under 30-talet? Det skulle inte förvåna mig, inte minst eftersom få vill förknippa sig med den nyliberala ekonomiska tankarna sedan flera år tillbaka. 

Han kommer inte få det lätt , nästa amerikanska president (vilket med största sannolikhet lär heta Barack Obama). Han ärver inte bara ett land i kris; både nationellt och internationellt, han ärver också en nedkörd ekonomi och en bristande global respekt. God bless him, som de brukar säga i USA.


Hade jag kunnat välja en mer klockren tidpunkt att plugga internationell politik?


Jag är en galen akademiker

Mycket trevlig dag!

Föreläsningen med Björn var intressant som attan. Dessvärre drog jag mina funderingar om Björn Hettnes övergångar och frågade om de var ekonomiska eller politiska, och menade att vi står inför en ekonomisk övergång och inte en politisk. Nu förstår majoriteten av er säkerligen ingenting och det är ingen mening att jag drar det igen. Sådana resonemang skall jag diskutera med honom efter föreläsningen annars förvirrar jag allt och alla! Förövrigt är jag förundran över hur jag sakta, men säkert, börjar förändras från en vanlig universitetsstudent till en akademiker. Jag vet att en akademiker formellt sett har en examen, och än så länge har jag inte tagit ut någon sådan, men för mig är det en känsla. Någonting jag ägnar mitt liv åt. Detta är bara början på någonting som kommer vara i många, många år. Förhoppningsvis en livstid. Dessutom sprider jag lappar överallt med små anteckningar, går runt med glasögon på näsan och har en miljard halvlästa böcker över hela min soffa. Akademiker? Definitivt.

Däremot blev jag irriterad över faktum att jag bara fick G på min Modul 1:1 från Religionsvetenskap. Jag kan bättre än det. Betyget visar ju hur mycket jag analyserat och vilken problemförståelse jag har. Dags att gå djupare ner. Dock kan jag säga att Religionsvetenskapen inte väger i närheten så tungt som IR. Det är IR jag först och främst satsar på, därför spelar Religionsvetenskapen lite föga roll. Men jag vill utvecklas, det är det jag anser livet är till för. Fast ett G och ett "Väl sammanfattat" funkar också rätt bra när man pluggar 150 %, om sanningen skall fram!

Dagen slutade med den trevligaste fikan på mycket länge. Merci beaucoup!


Nu är det dags att gå mitt sedvanliga internetvarv.
Vi hörs senare!

Fredag

Godmorgon mina vänner!
Skall strax gå och äta frukost. Skall iväg om 45 minuter. Men det kommer bli en givande dag idag tror jag; först skall jag se om mina morgontidningar (GP, SvD och DN) tar upp någonting om nattens debatt mellan Palin och Biden samt se om det är någonting nytt om finanskrisen. Sedan har jag föreläsning Imeralism och Världsordningen möter Östasien mellan 11-13. Därefter blir det religionsplugg på något bibliotek och eventuellt en fika med en god vän. Vi får se.

Låter som en rolig dag. Vi hörs ikväll när jag kommer hem!

Lite om mig

Namn: Len
Ålder: 21 (påväg mot 22) år
Bor: Underbara Göteborg (och nej, det regnar inte hela tiden)
Familj: Det verkar populärt med det nuförtiden, så ja
Gör: Studerar på heltid Internationella relationer vid Göteborgs universitet. Studerar även Religionsvetenskap på halvtid vid samma universitet. Förutom detta skriver jag på en skönlitterär roman och är ordförande i Real Vasa Schillerskas Kamratförening.
Mål: Forskare i Globala studier med inriktning mot utrikes- och säkerhetspolitik; helst med fokus på Mellanöstern, Kaukasus (med Ryssland) och USA.
Intressen: Umgås med vänner och familj, läsa bra böcker (är en bokslukare!), skrivande i alla dess former och så vidare i all evighet.
För tillfället: Håller jag ett öga på krisen mellan Georgien/Ryssland, utvecklingen i den globala finanskriset samt utgången i det amerikanska valet.

Varför vill jag bli forskare?

Varför inte? Det är ett av världens absolut mest intressanta yrken och jag får dessutom arbeta med frågor jag brunnit för sedan jag var 15 år. Har alltid undrar hur jag på bästa sätt skall kunna ta vara för min glöd för den akademiska världen och samtidigt hålla på med utrikes- och säkerhetspolitiska frågor - och forskare är mitt svar. Dessutom är PADRIGU en fantastisk institution och jag gillar att undervisa. Jag var plugghästen i skolan och jag är plugghästen nu. Forskning har varit mitt kall i åtskilliga år.

Vad har jag läst tidigare?

Skulle bli gymnasielärare i samhällskunskap, men insåg att det inte riktigt var mitt forum. Men det har inneburit en termins pedagogik och sedan har jag läst en termin samhällskunskap (vilket på universitet innebär politisk idéhistoria, mediekommunikation, nationalekonomi och statskunskap). Sedan har jag även läst lite juridik och företagsekonomi, samt en termin Globala utvecklingsstudier.

Planer för framtiden?

Att bli antagen till forskarutbildningen vid PADRIGU. Hur vägen kommer dit är dock lite oklar i dagsläget; det kan bli en 2 årig masterutbildning vid institutionen, en klassisk D-uppsats eller ett masterår vid LSE. Det återstår att se. Jag har tidigare nämnt hur jag brinner för LSE, men jag brinner mer för att inom kort kunna kalla mig doktorand. Vi får se hur den vägen blir.

Har jag något liv?
Absolut inte. Jag studerar 150 %, naturligtvis har jag inget liv. Skämt och sido, jag har ett otroligt fascinerande liv. Läraktigt. Jag lever i det jag studerar, helt enkelt och är tämligen ointresserad av det som människor i min ålder brukar intressera sig för. Det måste finnas en sådan som jag också.


Bedrövligt, Bildt!

http://www.norden.org/webb/imagedb/files/2006-11-01/Carl_DSC7417.jpg



"Bildt portas från Moskva"
"Ryssar bojkottar möten med den svenske utrikesminister"
"Bildt väljer Kiev istället för Europarådets möte i Strasbourg - ryssarna förbannade"

Det är möjligt att det är överdrivet. Det är möjligt att det finns helt förklarliga anledningar, men jag kan inte låta bli att bli irriterad på bristen på diplomati. Bildts enorma stöd till Georgien är problematiskt; att välja sida så uppenbarligen kan reta gallfebern på väldigt många, något som också skett. Och att välja Kiev istället för Strasbourg var korkat i detta iskalla läge. Avståndstagde från de ryska anfallen är fullständigt förståenligt och jag medhåller i att vi måste poängtera för Ryssland vad som är OK. Men det gör vi genom att behärska vårt språkbruk och följa de diplomatiska lagarna, inte välja kungaparets statsbesök till Kiev. Ukraina må vara ett land i ropet för tillfället - med deras regeringskris - men i dagsläget var det ett felaktigt val. Det är trots allt så att utrikesministern är en viktig del i hela den här karusellen. Skärpning, Bildt!

Debatt mellan Palin och Biden




Nu börjar den amerikanska kampanjen bli riktigt spännande. Först debatten mellan Obama och McCain som var oerhört intressant och nu kommer den näst mest intressanta; den mellan de påtänkta vicepresidenterna. Eftersom dem går i kväll kan jag inte se den, men imorgon kväll tänker jag titta på den på YouTube. Skall bli intressant att se hur Palin fixar detta.

Annedalseminariet



Institutionen för Globala studier

RSS 2.0