Vilken dag!
Jag fick hunnit med en del idag, vilket var skönt. Både att grundläsa tidningarna, lyssna en del på presidentkandidats debatten och läsa lite kommentarer om det (ni får mina kommentarer inom kort), samt läsa Nordins och Anderssons böcker. Mycket bra. Det blev ett helt annat lugn i mig när jag fick "Det mångreligiösa Sverige" i min hand, kan jag säga. Lördagen är med andra ord räddad. Bra, med tanke på mitt behov av sovmorgon.
Jag har även hunnit blogga här. Försöker skriva några inlägg om dagen, mestadels med politisk anknytning. Det kommer idag komma upp en liten "förklaringruta" om mig. Kan vara bra att ha, om någon sitter som ett frågetecken. Jag har även hunnit med att skriva någonting mer mer privat anknytning, nämligen om min gamla gymnasieskola. När jag satt på biblioteket slog det mig plötsligt hur jag förändrats. Har alltid haft svårt att släppa min gamla skola då den haft en enorm betydelse för mig. Jag har även varit engagerad i kamratföreningen (sitter som ordförande nu) och har pysslat med lite saker vid sidan om. Jag har dock kommit dithän att inse att jag tror det är bra att släppa taget och verkligen gå vidare. Minnen återstår och de behöver få vara just minnen. Den lilla grupp speciella personer jag kom att lära känna under mina tre år har inte längre någon koppling till skolan i sig för mig - de är helt enkelt människor i mitt liv. Och det är när man kommer dithän som man faktiskt inser att man lagt skolan bakom sig och gått vidare. Ni som gått på Schillerska känner nog igen mitt resonemang, då det är många som känner så efter studenten. Men vi alla växer ur mönster och jag kan glädja mig över ett gäng härliga människor, en utomordentlig utbildning och en hel säck minnesvärda händelser, som just skall få vara minnesvärda händelser.
Nu skall jag faktiskt fortsätta att göra ordning och reda bland saker i min soffa. Hur mycket kan det få plats?
Jag har även hunnit blogga här. Försöker skriva några inlägg om dagen, mestadels med politisk anknytning. Det kommer idag komma upp en liten "förklaringruta" om mig. Kan vara bra att ha, om någon sitter som ett frågetecken. Jag har även hunnit med att skriva någonting mer mer privat anknytning, nämligen om min gamla gymnasieskola. När jag satt på biblioteket slog det mig plötsligt hur jag förändrats. Har alltid haft svårt att släppa min gamla skola då den haft en enorm betydelse för mig. Jag har även varit engagerad i kamratföreningen (sitter som ordförande nu) och har pysslat med lite saker vid sidan om. Jag har dock kommit dithän att inse att jag tror det är bra att släppa taget och verkligen gå vidare. Minnen återstår och de behöver få vara just minnen. Den lilla grupp speciella personer jag kom att lära känna under mina tre år har inte längre någon koppling till skolan i sig för mig - de är helt enkelt människor i mitt liv. Och det är när man kommer dithän som man faktiskt inser att man lagt skolan bakom sig och gått vidare. Ni som gått på Schillerska känner nog igen mitt resonemang, då det är många som känner så efter studenten. Men vi alla växer ur mönster och jag kan glädja mig över ett gäng härliga människor, en utomordentlig utbildning och en hel säck minnesvärda händelser, som just skall få vara minnesvärda händelser.
Nu skall jag faktiskt fortsätta att göra ordning och reda bland saker i min soffa. Hur mycket kan det få plats?
Kommentarer
Trackback
